Menandros frågor

Jag är mer än mina tankar för jag är inte vad jag tänker. Jag har en del funderingar kring lidandet. Allting är obeständigt ingenting är varaktigt, det fick jag lära mig hos munkarna i Thailand. Tankar kommer och går i ett ständigt flöde och är inget som skapar ett jag, en identitet. Vi människor vill gärna begränsa och låsa fast oss i det tankemönstret, att hela vårt jag, vår identitet bygger kring tankarna. För att förtydliga resonemanget har jag valt ut några rader från en engelsk översättning av Menandros frågor, som är en grundläggande text om buddistisk filosofi från 100-talet f.kr.

Menandros var en grekisk kung som regerade i Indien, i dagens Pakistan, på 100-talet f.kr. Han blev intresserad för buddismen och bestämde sig för att undersöka den lite närmre. Han bestämde ett möte med en äldre buddistmunk, med namnet Nagasena. Menadros ställde frågor till munken som baserades på Buddhas tankar om det individuella jaget. Samtalet började med att kungen ville veta munkens riktiga namn. Där svaret blev: ”bara en allmän bekant beteckning, en praktisk benämning. Det är inte tu tal om att slikt ordbruk skulle åsyfta ett permanent individuellt jag.
” Vem är eller vad är Nagasena, undrade då kungen? Är det kanske ert hår som är Nagasena? Eller naglarna, tänderna, huden?
Nagasena svarade nekande på alla frågorna och sa: ”Ers majestät, hur tog ni er hit, till fots eller medelst något fordon?”
”I en vagn” svarade Menandros.
”Säg mig då, vad är vagnen? Är skakeln en vagn?”
”Nej, ers högvördighet”, svarade kungen.
”Är då vagnen någonting annat än dess separata beståndsdelar?” Menandos svarar nekande. ”Så hur mycket jag än frågar ers majestät så ser jag ingen vagn. Vagnen är bara ett ljud. Vad är då vagnen? Säkerligen måste ers majestät ljuga för mig! Det finns ju ingen vagn!” Menadros protesterar mot att bli kallad lögnare.
”Det är på grund av alla dessa beståndsdelar som fordonet kallas för vagn.” Det är bara en bekant beteckning, en praktisk benämning.”
”Väl talat, ers majestät!” Svarade Nagasena.
Munken menade att Negasena var endast en beteckning på den mänskliga varelsens samtliga beståndsdelar. Alltså att den individuella identiteten endast är en konstruktion, en blandning av materia, form, sinnesintryck, tankar, instinkter och medvetande som saknar en oföränderlig enhetlighet eller självständighet.

Enligt den buddistiska filosofin så finns lyckan i själva insikten om att jaget, från vilket allt begär uppstår, är upphovet till allt lidande. Enligt filosofen Descartes så är våra tankar beviset på vår existens, att du finns. Den buddistiska filosofin belyser snarare dess motsats, att jaget inte är ett separat jag som sitter i kroppen och ropar ”jag tänker”, eftersom jaget endast är en serie av tankar. Jaget är alltså ingen självständig och varaktig enhet, faktiskt ingenting annat än en behändig etikett för de tillfälliga relationerna mellan dess konstant föränderliga fysikaliska och mentala beståndsdelar. Det stämmer också in på mina erfarenheter: ”att finna motsägelser där man förväntar sig ett jag, att styras av en tanke, ett minne och en sinnesstämning, och tanken om att ingenting existerade utöver ett sådant flöde.”

Det går inte att hålla fast en tanke, den mår bäst i frihet. Släpp taget och ”go with the flow”! Heja på ormen och fortsätt förbi, ställ inte till en stor scen (acceptera fanstyget)! Genom meditation tränar man på att tänka på ingenting och vad är man då? När man sitter där, efter meditationen och känner sig helt tom, först då inser man vilken makt tankarna har. Det är genom meditationen som vi kan rengöra sinnet från alla års föroreningar. Först då kan vi frigöra oss och inse att vi är kosmiska; att jag inte är det jag tänker.