Tipitaka & Sati

Det buddhistiska namnet för begreppet mindfulness är sati vilket till stor del handlar om buddhistisk meditationsutövning. Själva syftet med buddhistisk meditation är att öka medvetenheten om kognitiva tankeprocesser, känslor, kroppen och dess samband. Det centrala handlar om att observera och notera tillskillnad mot dess motsats: att förändras och vara dömande. Buddhismens motsvarighet till bibeln är Tipitaka (83 f Kr) som också är cirka elva gånger större än bibeln. Tipitaka är uppdelad i tre såkallade korgar: Vinaya Pitaka (regler), Sutta Pitaka (samtal), Abhidhamma Pitaka (den grundläggande korgen). Abhidhamma Pitaka är den viktigaste ur ett psykologiskt perspektiv då innehåller det mest grundläggande ur Buddhas etik och filosofiska lära. Abhidhamma belyser, definierar och förklarar noggrant till exempel medvetandet, tankar, mentala tillstånd, sinne och materia. Korgen Abhidhamma Pitaka är i sig uppdelad i sju böcker varav den ena heter Dhammasangani. Här i finns de fyra ädla sanningarna och den åttafaldiga vägen som är två av Buddhas läror vilka innehåller buddhistisk etik, filosofi och psykologi.

De fyra ädla sanningarna beskriver det mänskliga lidandet (Dukkha) och hur det kan övervinnas. Den första sanningen är att lidande finns, den andra sanningen belyser lidandets orsaker, den tredje beskriver lidandets upphörande och den fjärde sanningen är sanningen om vägen till lidandets upphörande den såkallade ädla åttafaldiga vägen: rätt förståelse, rätt tanke, rätt tal, rätt handlande, rätt livsföring, rätt strävan, rätt uppmärksamhet och rätt koncentration. Den åttafaldiga vägen bygger på principerna vishet, meditation och etik. Rätt uppmärksamhet innebär kontemplation över kropp, känsla, sinne och Dharma (att se verkligheten som den är). Den buddhistiska filosofin (Abhidhamma Pitaka) återkommer ofta till vikten av att meditera för att kunna uppnå ett högre medvetande. Meditation beskrivs vara en nödvändighet för att kunna förverkliga de fyra ädla sanningarna och vidare den ädla åttafaldiga vägen. I Abhidhamma Pitaka beskrivs två typer av meditation, en som syftar till att utveckla lugn och en som handlar om att uppnå insikt (Vipassana). Det handlar om att se på sig själv, sin världsuppfattning och plats på jorden. Genom att uppskatta livets alla ögonblick och vara mer i kontakt med nuet så blir livet mer vaket istället för en utdragen dröm. Medveten närvaro har utövats genom meditation inom buddhismen i tusentals år av vise män, zenmästare och yogis.

Medveten närvaro är en enkel väg för att bryta sig loss och skapa kontakt med sin inre visdom, ett sätt att ta kontroll över sitt liv, kvalitet och inriktning. Genom att lära sig konsten att leva medvetet, genom att se tingen som de verkligen är och sig själv så kan vi frigöra oss från omedvetenhetens tvångströja. När vi utför medvetna handlingar på ett uppmärksamt vis så får vi ett bättre grepp om den inre människans rikedom. Det handlar om ett givande och genomsyras av mildhet och uppskattning, det går ut på att låta hjärtat vara med i varje ögonblick. Människan är påtagligt omedveten om den ständiga ström av tankar som forsar omkring i vårt medvetande. Vi fångas upp av strömmen som tar oss till platser som vi kanske inte vill till och inte ens heller inser att vi är på väg emot. Genom meditation kan vi komma ut ur strömmen och bli medveten om hur vi skall göra för att låta strömmens energi leda oss istället för att bli slav under dess krafter. Det finns olika sätt att meditera på. Ett enkelt sätt är att etikettera kroppens rörelser, känslan eller tanken med ord som till exempel: sitter, tänker och känner. Inom den buddhistiska traditionen är det viktigt att regelbundet öva mindfulness genom meditation för att utveckla lugn och insikt.