DBT är en relativt ny form av psykoterapi i Sverige som är framförallt utvecklad för kvinnor som är självdestruktiva med diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning (IPS). Marsha M. Linehan (1993) är kvinnan som står bakom utvecklingen av behandlingsmetoden som grundades i USA år 1993. Till en början försökte Linehan (1993) hjälpa denna patientgrupp med hjälp av kognitiva beteendestrategier vilket resulterade i ett mindre lyckat resultat. När fokuseringen enbart låg på att förändra patientens beteende, att inte bekräfta deras problematik, blev resultatet att patienten ofta kände sig anklagad vilket i sin tur försvårade behandlingen. Det slutade ofta med att patienten hamnade i försvarsställning eller att terapin avslutades på patientens begäran. DBT består av både individualterapi och färdighetsträning i grupp. I gruppterapin får deltagarna bland annat lära sig färdigheter i medveten närvaro.

Modern forskning har vid upprepade tillfällen visat att DBT är en effektiv metod för personer med diagnosen IPS. Det har visat sig finnas en begränsad forskning kring medveten närvaros betydelse och roll i DBT, det finns därför ett behov av att undersöka specifikt vilken roll medveten närvaro spelar i DBT. Forskning behövs på detta område för att kunna avgöra på vilken skala medveten närvaro befinner sig som en viktig komponent i DBT. Det har tidigare gjorts en undersökning  i Sverige om medveten närvaro i DBT. Undersökningen handlar om hur patienter och behandlare upplevde medveten närvaro i DBT. Genom intervjuer undersöktes deltagarnas förståelse och upplevelse av medveten närvaro som begrepp men också själva upplevelsen av att lära ut och lära sig medveten närvaro. Ekelunds och Kihls (2006) syfte var även att ge en bild av vilken nytta deltagarna ansåg sig ha av medveten närvaro. Undersökningen visade att deltagarnas upplevelser och förståelse stämde väl överens med varandras och även med hur den beskrivs i teorin i DBT. Majoriteten av patienterna i undersökningen signalerade ett motstånd mot medveten närvaro till en början som sedan övergick i entusiasm. De flesta i undersökningen beskrev också sig ha nytta av medveten närvaro.

Det finns däremot flera studier om meditation och dess effekt vid psykiska symptom. Forskning har visat att övning i medveten närvaro genom meditation kan minska psykiska besvär. Det har tidigare visat sig att meditation har en tydlig effekt direkt efter en meditationssession eller retreat men nu finns studier som visar en effekt efter tre månaders uppföljning. Implikationen kan vara att använda medveten närvaro med patienter som inte känner sig främmande för det buddhistiska perspektivet och dess filosofi. En explorerande och kvalitativ forskningsmetod kan innebära ett mer spontant undersökningssätt vilket i sin tur kan innebära ett mer dynamiskt resultat som vidare kan vara intressant med tanke på de luckor som finns i forskningen om den medvetna närvarons roll i DBT.

Hela uppsatsen finns nu publicerad på DiVA. Den finns här för den som vill läsa hela uppsatsen.

Här nedan finns den även tillgänglig som en pdf. Klicka på länken.

Vad medveten närvaro kan betyda i dialektisk beteendeterapi. Fem patienters och fyra behandlares perspektiv