- Ge mig en fast punkt och jag ska rubba jorden -

Asketism

Många människor har sökt efter sanningen, man skulle kunna dra en parallell till Buddhas självspäkelse tid.

När Siddhartha Gautama (Buddha) lämnat palatset och livet som prins sökte han upp flera av dåtidens främsta mästare. En efter en bemästrade han deras undervisning och deras meditationstekniker. Flera av dessa mästare var så imponerade av Gautamas förmåga att de ville att han skulle bli deras efterföljare. Men Gautama blev inte nöjd, ingenstans hittade han svaren han sökte. Gautama började leva extremt asketiskt. Han plågade sin kropp med svåra fysiska övningar och åt nästan ingen mat. Han ville se om svaren fanns, som många i dåtidens Indien påstod, i ett fullständigt förnekande av kroppen och i total självspäkelse. I sex år höll han på tills dess att han nästan tagit livet av sig själv i sin strävan efter insikt. När Siddhartha var döende blev han erbjuden ris av en ung kvinna. När Buddha kände kraften återvända till sin kropp insåg han plötsligt att sanningen inte stod att finna i självspäkelse. Istället fanns den i den gyllene medelvägen mellan asketism och frosseri.


Tipitaka & Sati

Det buddhistiska namnet för begreppet mindfulness är sati vilket till stor del handlar om buddhistisk meditationsutövning. Själva syftet med buddhistisk meditation är att öka medvetenheten om kognitiva tankeprocesser, känslor, kroppen och dess samband. Det centrala handlar om att observera och notera tillskillnad mot dess motsats: att förändras och vara dömande. Buddhismens motsvarighet till bibeln är Tipitaka (83 f Kr) som också är cirka elva gånger större än bibeln. Tipitaka är uppdelad i tre såkallade korgar: Vinaya Pitaka (regler), Sutta Pitaka (samtal), Abhidhamma Pitaka (den grundläggande korgen). Abhidhamma Pitaka är den viktigaste ur ett psykologiskt perspektiv då innehåller det mest grundläggande ur Buddhas etik och filosofiska lära. Abhidhamma belyser, definierar och förklarar noggrant till exempel medvetandet, tankar, mentala tillstånd, sinne och materia. Korgen Abhidhamma Pitaka är i sig uppdelad i sju böcker varav den ena heter Dhammasangani. Här i finns de fyra ädla sanningarna och den åttafaldiga vägen som är två av Buddhas läror vilka innehåller buddhistisk etik, filosofi och psykologi.

De fyra ädla sanningarna beskriver det mänskliga lidandet (Dukkha) och hur det kan övervinnas. Den första sanningen är att lidande finns, den andra sanningen belyser lidandets orsaker, den tredje beskriver lidandets upphörande och den fjärde sanningen är sanningen om vägen till lidandets upphörande den såkallade ädla åttafaldiga vägen: rätt förståelse, rätt tanke, rätt tal, rätt handlande, rätt livsföring, rätt strävan, rätt uppmärksamhet och rätt koncentration. Den åttafaldiga vägen bygger på principerna vishet, meditation och etik. Rätt uppmärksamhet innebär kontemplation över kropp, känsla, sinne och Dharma (att se verkligheten som den är). Den buddhistiska filosofin (Abhidhamma Pitaka) återkommer ofta till vikten av att meditera för att kunna uppnå ett högre medvetande. Meditation beskrivs vara en nödvändighet för att kunna förverkliga de fyra ädla sanningarna och vidare den ädla åttafaldiga vägen. I Abhidhamma Pitaka beskrivs två typer av meditation, en som syftar till att utveckla lugn och en som handlar om att uppnå insikt (Vipassana). Det handlar om att se på sig själv, sin världsuppfattning och plats på jorden. Genom att uppskatta livets alla ögonblick och vara mer i kontakt med nuet så blir livet mer vaket istället för en utdragen dröm. Medveten närvaro har utövats genom meditation inom buddhismen i tusentals år av vise män, zenmästare och yogis.

Medveten närvaro är en enkel väg för att bryta sig loss och skapa kontakt med sin inre visdom, ett sätt att ta kontroll över sitt liv, kvalitet och inriktning. Genom att lära sig konsten att leva medvetet, genom att se tingen som de verkligen är och sig själv så kan vi frigöra oss från omedvetenhetens tvångströja. När vi utför medvetna handlingar på ett uppmärksamt vis så får vi ett bättre grepp om den inre människans rikedom. Det handlar om ett givande och genomsyras av mildhet och uppskattning, det går ut på att låta hjärtat vara med i varje ögonblick. Människan är påtagligt omedveten om den ständiga ström av tankar som forsar omkring i vårt medvetande. Vi fångas upp av strömmen som tar oss till platser som vi kanske inte vill till och inte ens heller inser att vi är på väg emot. Genom meditation kan vi komma ut ur strömmen och bli medveten om hur vi skall göra för att låta strömmens energi leda oss istället för att bli slav under dess krafter. Det finns olika sätt att meditera på. Ett enkelt sätt är att etikettera kroppens rörelser, känslan eller tanken med ord som till exempel: sitter, tänker och känner. Inom den buddhistiska traditionen är det viktigt att regelbundet öva mindfulness genom meditation för att utveckla lugn och insikt.


Den medvetna närvaron

Medveten närvaro finns med i alla världsreligioner i någon form men buddhismen är den religion/filosofi som lägger störst vikt med att utveckla förmågan att vara metvetet närvarande genom meditation. Den kristna djupmeditationen har sin grund i zazen-meditationen som kommer ur zenbuddhismen. Metoderna för mindfulness utövning här hämtade från den buddhistiska livsfilosofin och dess texter. Ryokan var en japansk zenbuddhist som levde mellan åren 1758-1831, han skrev denna text som belyser uppmärksamhet och medvetenhet.

Min hydda ligger mitt i en tät skog; varje år växer sig murgrönan längre. Inga nyheter om människornas bestyr endast ljudet från en skogshuggare, då och då. Solen skiner och jag lagar min (munk) dräkt. När månen kommer fram läser jag buddhistiska dikter. Jag har inget att meddela er, mina vänner. Om ni vill finna meningen, sluta då jaga efter så många saker.

Medveten närvaro har sina rötter inom buddhismen och är en metod som handlar om ett uppvaknande, hur vi människor kan lära sig leva harmoniskt både med sig själv och världen. Det handlar om att se på sig själv, sin världsuppfattning och plats på jorden. Genom att uppskatta livets alla ögonblick och vara mer i kontakt med nuet så blir livet mer vaket istället för en utdragen dröm. Medveten närvaro har utövats inom buddhismen, i tusentals år av vise män, zenmästare och yogis, genom meditation. Meditation hjälper oss att bli medvetna om nuet och ger oss en förmåga att bli medveten om livets möjligheter.

Medveten närvaro är ett centralt begrepp inom buddhismens meditation och beskrivs vara själva hjärtat i metoden från vilket allt bottnar i. Det är en särskild uppmärksamhet som riktas avsiktligt mot nuet vilket leder till en större acceptans av verkligheten, som den ser ut. En verklighet som är fylld av små ögonblick och som riskerar att gå miste om, om vi lever livet omedvetet genom en serie automatiserade handlingar. Medveten närvaro är en enkel väg för att bryta sig loss och skapa kontakt med sin inre visdom, ett sätt att ta kontroll över sitt liv, kvalitet och inriktning. Denna väg är en av hörnstenarna inom buddhismen och nyckeln är att uppmärksamma nuet och uppskatta det. Det viktiga är att iaktta nuet och arbeta fram en intim relation till det. Motsatsen till att iaktta nuet är att ignorera ögonblicket och fokusera på de ögonblick som i själva verket inte har skett än eller på det som redan har hänt och är historia. Det här innebär att vi inte är närvarande i det som sker just nu, vilket innebär en bristande överblick och förståelse över vårt sätt att tänka, vilket i sin tur påverkar våra handlingar.

Genom att lära sig konsten att leva medvetet, genom att se tingen som de verkligen är och sig själv så kan vi frigöra oss från omedvetenhetens tvångströja. När vi utför medvetna handlingar på ett uppmärksamt vis så får vi ett bättre grepp om den inre människans rikedom. Det handlar om ett givande och genomsyras av mildhet och uppskattning, det går ut på att låta hjärtat vara med i varje ögonblick. Människan är påtagligt omedveten om den ständiga ström av tankar som forsar omkring i vårt medvetande. Vi fångas upp av strömmen som tar oss till platser som vi kanske inte vill till och inte ens heller inser att vi är på väg emot. Genom meditation kan vi komma ut ur strömmen och bli medveten om hur vi skall göra för att låta strömmens energi leda oss istället för att bli slav under dess krafter.

 


Dialektisk beteendeterapi – medveten närvaro

Ett utdrag från min C-uppsats i psykologi - Vad medveten närvaro kan betyda i dialektisk beteendeterapi - Fem patienters och fyra behandlares perspektiv.

Den tredje vågens KBT (kognitiv beteendeterapi) präglas av medveten närvaro, acceptans, förändring och dess samspel. Västerländsk beteendeterapi befinner sig i en process och har börjat integrera tekniker från den zenbuddistiska läran. Den tredje vågen är ett begrepp som tyder på att metoderna i KBT är under utveckling, vilket kan betyda att något saknas och att det finns ett behov av komplettering. Medveten närvaro och acceptans är komplement som tillför behandlingen balans och en djupare förståelse för det komplexa i tillvaron. Samspelet mellan den västerländska beteendeterapin och den österländska filosofin har blivit centralt i flera terapiinriktningar. Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en inriktning som tillhör tredje vågens KBT och som influerats av både österländsk filosofi och meditationskonst. De andra inriktningarna som integrerat medveten närvaro och acceptans som en central del i behandlingen är Acceptance and Commitment Therapy (ACT) och Mindfulness Based Cognitive Therapy (MBCT). Det ska också nämnas att den ökade globaliseringen av buddhismen har påverkat allt fler människor i väst i att utöva medveten närvaro och så också tredje vågens KBT.

DBT är en relativt ny form av psykoterapi i Sverige som är framförallt utvecklad för kvinnor som är självdestruktiva med diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning (IPS). Marsha M. Linehan (1993) är kvinnan som står bakom utvecklingen av behandlingsmetoden som grundades i USA år 1993. Till en början försökte Linehan (1993) hjälpa denna patientgrupp med hjälp av kognitiva beteendestrategier vilket resulterade i ett mindre lyckat resultat. När fokuseringen enbart låg på att förändra patientens beteende, att inte bekräfta deras problematik, blev resultatet att patienten ofta kände sig anklagad vilket i sin tur försvårade behandlingen. Det slutade ofta med att patienten hamnade i försvarsställning eller att terapin avslutades på patientens begäran. DBT består av både individualterapi och färdighetsträning i grupp. I gruppterapin får deltagarna bland annat lära sig färdigheter i medveten närvaro.

Modern forskning har vid upprepade tillfällen visat att DBT är en effektiv metod för personer med diagnosen IPS. Det har visat sig finnas en begränsad forskning kring medveten närvaros betydelse och roll i DBT, det finns därför ett behov av att undersöka specifikt vilken roll medveten närvaro spelar i DBT. Forskning behövs på detta område för att kunna avgöra på vilken skala medveten närvaro befinner sig som en viktig komponent i DBT. Det har tidigare gjorts en undersökning  i Sverige om medveten närvaro i DBT. Undersökningen handlar om hur patienter och behandlare upplevde medveten närvaro i DBT. Genom intervjuer undersöktes deltagarnas förståelse och upplevelse av medveten närvaro som begrepp men också själva upplevelsen av att lära ut och lära sig medveten närvaro. Ekelunds och Kihls (2006) syfte var även att ge en bild av vilken nytta deltagarna ansåg sig ha av medveten närvaro. Undersökningen visade att deltagarnas upplevelser och förståelse stämde väl överens med varandras och även med hur den beskrivs i teorin i DBT. Majoriteten av patienterna i undersökningen signalerade ett motstånd mot medveten närvaro till en början som sedan övergick i entusiasm. De flesta i undersökningen beskrev också sig ha nytta av medveten närvaro.

Det finns däremot flera studier om meditation och dess effekt vid psykiska symptom. Forskning har visat att övning i medveten närvaro genom meditation kan minska psykiska besvär. Det har tidigare visat sig att meditation har en tydlig effekt direkt efter en meditationssession eller retreat men nu finns studier som visar en effekt efter tre månaders uppföljning. Implikationen kan vara att använda medveten närvaro med patienter som inte känner sig främmande för det buddhistiska perspektivet och dess filosofi. En explorerande och kvalitativ forskningsmetod kan innebära ett mer spontant undersökningssätt vilket i sin tur kan innebära ett mer dynamiskt resultat som vidare kan vara intressant med tanke på de luckor som finns i forskningen om den medvetna närvarons roll i DBT.

Hela uppsatsen finns nu publicerad på DiVA. Den finns här för den som vill läsa hela uppsatsen.

Här nedan finns den även tillgänglig som en pdf. Klicka på länken.

Vad medveten närvaro kan betyda i dialektisk beteendeterapi. Fem patienters och fyra behandlares perspektiv


De fyra ädla sanningarna (III)

lotus

III. Det finns ett upphörande av lidandet

Hela målet med den buddhistiska läran är att bli av med det självbedrägeri man utsätter sig själv för, i fråga om sig själv och om hur man tror att världen bör fungera. Här finns också tre aspekter:

1) Det finns ett slut på lidandet, av dukkha.

2) Man bör veta när lidandet upphör.

3) man bör veta när lidandet har upphört.

Att komma underfund med hur tingen fungerar som de gör, hjälper till med att bearbeta ens lidande. Det är sunt att ställa frågor om åtskilliga ting man inte förstår: ”Varför kan en bil inte stanna snabbt i snöoväder? Varför får munkar i munkdräkt? Varför blåser det?” Det är viktigt att inte anklaga sig själv men att man gör en insats för att utforska de saker som har betydelse för en. Om man till exempel upptäcker att man inte kan tåla något har det betydelse, och man bör sätta sig in i det för att just kunna hantera sitt lidande på bästa möjliga sätt. Kunskap och ett reflekterande sinne kan vara till hjälp för att göra slut på många tillstånd av lidande.

Fiffigt va!?


De fyra ädla sanningarna (II)

II Sanningen om orsaken till dukkha

Denna sanning påvisar att lidande har en orsak, och den orsaken ligger i begär. Vilket för oss direkt till den första aspekten:

1) Det talas om tre former av begär som alla leder till lidande. Det första är enkelt.

a) Det finns många former av kroppsligt begär. Man kan också kalla dem för sinnesbegär. Smakar man till exempel på en dessert, som verkligen stimulerar ens smaklökar på ett nog så himmelskt sätt, vill man ha mer av den desserten. Detta är begär – att vilja ha mer. När det inte finns mer dessert och begäret fortfarande finns där, uppstår lidande. För att få bort lidandet, får man försöka att släppa begäret och stabilisera sig själv igen.
b) Nästa form av begär är ”att vilja vara”. Detta kan de flesta relatera till. Det handlar inte bara om att vilja vara advokat, politiker eller rockidol, utan också om de inre målsättningarna. Man vill vara ”ren” eller man vill vara ”en god människa” osv. Detta begär kan växa så mycket att det leder till lidande.
c) Den tredje formen av begär är ”att vilja vara av med något”. Detta känner vi i hög grad igen från vår vardag. Det finns mycket som vi helst inte vill ska finnas för att det ger oss lidande. Fula saker eller människor. Hur folk uppför sig. Saker som är i vägen för oss. Att vilja bli av med något inne i oss osv.

Att förstå denna aspekt att orsaken till lidande är begär är viktigt för att i förhållande till förståelsen av lidandet själv.

2) Begäret bör släppas
När man upptäcker ett begär inom sig, bör man eftersträva att släppa det. Detta gör man i första hand för sin egen skull och i andra hand för att man snabbt blir en pest för sin omgivning. Att släppa begäret är en uppgift i sig själv som kräver att man är enträgen, självmedveten, uppmärksam och vaken. Det är här som meditation kan var användbar för i meditation har man möjlighet att i lugn och ro hantera det som ska hanteras. Meditation innebär mycket, bland annat att fokusera på att hantera enbart ett objekt, göra klart det och därefter förtsätta sin vardag. Denna meditation behöver inte ta mer än fem till femton minuter.

Har man tid till det eller till exempel är ensam hemma eller kan dra sig undan till ett ställe där man inte blir störd så kan man ta tag i flera objekt. Detta kräver fokusering på att enbart arbeta med en sak åt gången och koncentration i det arbete men utför samt att inte ge upp på halva vägen. Man ska komma ihåg att denna hantering av ens lidanden är en gåva man ger sig själv.

3) Begäret har släppts
Bekräftelsen att begäret har släppts är mycket likt den tredje aspekten i den första sanningen. Man konstaterar bara att begäret verkligen har släppts. Om det inte är helt släppt försöker man igen. Denna aspekt är helt enkelt en form av kvalitetskontroll av det arbete man just utfört. Det är mycket viktigt att vara ärlig inför sig själv. Ofta skyndar sig folk genom denna del för att de har en av de två sista formerna av begär. Man är antingen mycket angelägen om att vilja bli av med begäret eller mycket angelägen om att vara ”ren” i sitt inre, vilket gör att man skyndar vidare och inbillar sig att man nu släppt begäret.


Wat Ram poeng

Många tankar och känslor blir det när jag tittar på korten från templet Wat Ram Poeng i södra Thailand. Det var 26 unika dagar i tystnad! Jag tog en del kort som finns i mina andra inlägg i denna kategori. Dessa kort har någon annan tagit från samma tempel. Det fina är att han lyckades ta några kort på Ajun Suphan (han med glasögon) som är abbot på templet. Varje kväll klockan sex satt jag framför honom och bugade för Buddha, Dhamman och Sanghan, för att sedan berätta vad som hade vart svårt med meditationen under dagen (typ allt…).

(http://www.ballofdirt.com/entries/1586/12665.html)


De fyra ädla sanningarna (I)

mmh

Det första som Buddha lärde ut sedan han nått buddhatillståndet var ”De fyra ädla sanningarna”. Denna lära är själva grunden i buddhismen. Buddhist är den som försöker att integrera de fyra ädla sanningarna i sitt dagliga liv. Det låter enkelt men det kan vara mycket svårt beroende på hur mycket man har att röja upp i sig. Man blir ganska överraskad över sig själv när man först börjar att gräva i sitt inre.

I. Det finns lidande

De tre aspekterna på denna sanning är:

Det finns lidande
Vi veta alla att det finns något som heter lidande. Vi har alla erfaret det, kommer att erfara det eller går igenom det just nu. Ofta säger vi ”Jag lider”, som om vi är lidandet. Detta hindrar oss ofta att se närmare på vad lidande går ut på. Vi avleder hellre lidandet som ett försvar, för det finns ingen som vill lida. Lidande är som influensa som uppstår hos oss och gör oss sjuka. Men vi vet säkert att vi inte är influensan. På samma sätt är det med lidande som uppstår hos oss men som inte är en del av vår personlighet. På så sätt kommer lidandet på avstånd och vi kan se vad det innehåller, vilket för oss till nästa aspekt.

Lidandet bör förstås
Om vi inte förstår en sjukdoms natur kan vi inte behandla den och sjukdomen kommer tillbaka. Det är samma sak med lidande. Vi tvingas förstå vad lidandet går ut på. Man kan inte generalisera lidande, för lidande har många ansikten och det tar lång tid att lära känna igen de många ansiktena. Varje ansikte skall hanteras var för sig. Förståelse av lidandet innebär att veta att lidandet uppstår hos en själv. Ens omvärld kan inte vara ens lidande. Förståelse av lidande kommer genom reflexion. Man talar förnuft med sig själv. Man frågar sig själv: ”Vad är det jag reagerar på? Varför är jag så irriterad? Är det verkligen så svårt?” etc.

Lidandet har förståtts
Om lidandet har förståtts kan man märka det. Lidandet släpper och man blir lugnare och lättad. Om man ständigt hänger upp sig på ämnet som lidandet handlar om, har man inte släppt lidandet ännu.

Dessa tre punkter i den första sanningen är den teknik vi kan använda var gång vi upptäcker något obehagligt uppstå i oss. Den första ädla sanningen öppnar möjligheten till att reflektera över vad som ske i våra sinnen i stället för att bara låta det ta överhanden och försöka att anpassa hela världen bara till vårt inre emotionella lidande.


Live the questions

Lotus

I want to beg you, as much as I can, to be patient toward all that is unsolved in your heart and to try to love the questions themselves like locked rooms and like books that are written in a very foreign tongue. Do not now seek the answers, which cannot be given you because you would not be able to live them. And the point is, to live everything. Live the questions now. Perhaps you will then gradually, without noticing it, live along some distant day into the answer.

[Rainer Maria Rilke, Letters to a Young Poet, Four]


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.