- Ge mig en fast punkt och jag ska rubba jorden -

Månen och jaget

När jag tittar på dig
så blir själen liten
och världen stor
där alla får plats

och inte bara jag.


Vaktmästaren

Du sätter upp stängsel
utan några djur

det hela verkar dumt.


Rebound

Att bli lämnad
kan betyda att någon går
men också att någon kommer tillbaka

:

 tillbaka till sig själv


Evigheter

Människor kan gå bort
på olika sätt

Människor kan försvinna
ur synfältet

men sällan ur hjärtat


Kom hem

Att leva ett liv långt borta
skapar en saknad

en slags hemlängtan


Får jag lov?

Ett sommarbarn en natt
huden är varm och håret salt
det är mörkt ute
men inte i mig

Livet bjuder till dans
jorden är musiken
hjärtat rytmen
vi dansar i mörkret
livet och jag

Kom

dansa med mig
ta av dig skorna
knyt upp knuten
och gör dig fri


AMOR FATI

AMOR FATI

En av de viktigare aspekterna av det förhållningssätt som Nietzsche anser känneteckna övermänniskan är villigheten att acceptera livet i hela dess tragiska utformning som han uttrycker det i Ecce homo: ”Min formel för det stora hos människan är amor fati: att man inte vill ha någonting annorlunda, inte i framtiden, inte i det förflutna, inte i all evighet. Inte bara uthärda det nödvändiga, än mindre förtiga det… utan älska det”.
Denna storslagna vilja att acceptera världen som den är, i alla dess avseenden, finns i hög grad hos Pippi. Trots att hon bor alldeles själv, något som bör ses mot bakgrund av alla barns stora skräck att mista sina föräldrar, finns ingen förbittring hos henne; ingen önskan om att livet borde varit annorlunda. Hon tyr sig istället helt till amor fati-principen och ser det goda i det öde som trots allt drabbat henne: ”Min mamma är en ängel och min pappa är en negerkung, det är minsann inte alla barn som har så fina föräldrar”. Ur livets militärskola har hon därmed lärt sig den maxim Nietzsche upphöjer i Avgudaskymning: ”Det som inte dödar mig gör mig starkare”.

Motbilden till Pippi är fru Finkvist, en människa som visar tydliga tecken på att hon önskar att hon vore någon annan. På det hela taget är Pippi tolerant, men i mötet med denna fru Finkvist visar dock Pippi att hon, i likhet med Nietzsche, hyser visst förakt för denna förbittrade människotyp. Det som retar henne är att fru Finkvist, som anser att barn inte borde få finnas, ändå har fräckheten att tigga tårta på den julgransplundring som Pippi anordnat för barnen. Då tryter Pippis tålamod: ”Min bästa fru Finkvist”, förklarar hon med ironisk artighet, ”den här julgransplundringen är barntilåten. Det vill säga den är storförbjuden”.Människor som, likt fru Finkvist, tycks ha blivit djupt sårade av livet är ofta misstänksamma mot all barnslig glädje och förtjusning, menar Nietzsche iDen glada vetenskapen. De upptäcker under varje ros en gömd grav, vilken speglar deras mörka bakgrund. Dessutom blir de också ofta en plåga för andra: ”Den som är otillfredsställd med sig själv är ständigt beredd att ta hämnd för detta: vi andra blir hennes offer, om inte annat så genom att vi alltid måste uthärda hennes fula åsyn”. Det är delvis mot bakgrund av denna människotyp som övermänniskan ska ses.

AV MICHAEL THOLANDER, F 1965, DOKTORAND, LINKÖPINGS UNIVERSITET


Följeslagaren

När du är borta.
När du var här.
När du är där.
Var du än är.

Ropar det på mig.


Människor

Människor skyndar i anpassade kläder
vid exakta klockslag som små markmålsrobotar
dom ser ut att veta vart dom ska
människor måste vara lättlurade, tänker jag.


”Biologiskt defekt”?

”Du är sjuk. Jag ska hjälpa dig att bli normal med hjälp av kemiska substanser.”
”Åh! Tack snälla doktorn.”

Föds vi med olika karaktär, egenskaper och temperament? Exp: Vad händer med en pudel som föds i en schäferfamilj? Kan en pudel bli en schäfer med hjälp av piller? Vad händer med pudelns självkänsla, tankar och känslor? Kommer pudeln att känna sig konstig, ‘sjuk’ eller annorlunda bland schäfrarna? Kommer pudeln hamna på psyk? Vad är orsak och vad är verkan?

Läkemedelsindustrin finansierar en stor del av forskningen och tjänar hundratals miljarder på psykofarmaka. Därför har det blivit omöjligt att föra fram den uppenbara sanningen: att många genetiskt förklarade psykologiska sjukdomar (t.ex. Schizofreni, Aspergers syndrom, Autism, Bipolär sjukdom, m.fl.) saknar vetenskaplig grund. Övergreppen mot dem som kategoriserats som (genetiskt) psykiskt sjuka vittnar om att människor som tilldelas en sådan etikett riskerar att förlora i människovärde. En av anledningarna till detta är att den biogenetiskt inriktade psykiatriska vetenskapen klassificerar dem som obotligt ”biologiskt defekta”. Det finns därför starka moraliska skäl att noggrant granska den psykiatriska vetenskapens grundantaganden. En sådan granskning visar att det också finns starka vetenskapliga skäl att ifrågasätta dessa grundantaganden.

Det visar en kontroversiell antologi redigerad av psykologerna John Read, m.fl. som i höstas (2009) kom i svensk översättning som ”Galenskapens gåta. Psykologiska, sociala och biologiska modeller för schizofreni”. Många av de sammanlagt 24 medverkande författarna, och särskilt huvudredaktören John Read, drivs av en moralisk upprördhet som ibland tar sig kraftfulla uttryck. Icke desto mindre utgör artiklarna i antologin en saklig och systematisk genomgång av decennier av empirisk forskning. Slutsatsen är att det som psykiatrer kallar för schizofreni inte är symptom på en psykisk sjukdom. Redaktörerna menar också att 
”föreställningen om att ”psykisk sjukdom är som vilken annan sjukdom som helst”, som förkunnas av den biologiskt inriktade psykiatrin och läkemedelsindustrin, stöds inte av forskningen och är till mycket stor skada för dem som fått denna psykiatriska etikett, som är den mest stigmatiserande av alla”.

Kritiken tar sin utgångspunkt i en analys av begreppet schizofreni. Begreppet kan härledas till två av den moderna psykiatrins fäder, Emil Kraepelin och Eugen Bleuler, som verkade under början av 1900-talet. John Read menar att de två psykiatrerna uppfann schizofrenin genom att sätta ett samlingsnamn på en mängd av beteenden som under deras tid uppfattades som socialt oacceptabla. Reads sammanställning av Kraepelins och Bleulers ”symptom”: att schizofrena bland annat kunde vara homosexuella, visa olydnad gentemot sina överordnade, visa en ovilja att arbeta och klä sig i ”märkliga” färgkombinationer. De kunde vidare tänkas känna för mycket eller för lite, ofta bli alltför intresserade av nya idéer, ibland skriva för mycket poesi eller spela för mycket musik och de vill ofta förändra världen till det bättre. Dessa ”symptom” ger i dag ett komiskt intryck, och det hela vore också komiskt om det inte vore så att Kraepelins och Bleulers teorier faktiskt utgör grunden för föreställningen att det finns en biogenetisk sjukdom som de kallade, och som fortfarande kallas, schizofreni. Det var också deras idéer som banade vägen för både tvångssterilisering (som Bleuler explicit rekommenderade) och aktiv ”dödshjälp” till psykiskt sjuka.

Det förefaller för en lekman onekligen märkligt att dagens psykiatrer har behållit begreppet schizofreni, men med tiden ändrat symptomen för denna förmenta sjukdom. Märkligt är det också att psykiatrer är mycket oense om hur schizofreni egentligen ska definieras och diagnostiseras. I en av artiklarna i antologin framhåller John Read att schizofrenibegreppet saknar reliabilitet. Det betyder att begreppet har en oklar innebörd. Han påpekar också ett märkligt faktum att många schizofrena, särskilt i u-länder där man inte har råd med psykiatriska behandlingar, blir kvitt sin ”genetiskt betingade” schizofreni helt utan psykiatrisk behandling.

Redaktörerna till ”Galenskapens gåta” menar att ”den förhöjda känsligheten, de ovanliga upplevelserna, lidandet, förtvivlan, förvirringen och desorganisationen, det som allmänt kallas ”schizofrent”, inte är symptom på en medicinsk sjukdom”. De menar i stället att schizofreni orsakas av sociala faktorer som fattigdom, diskriminering och rasism samt trauman såsom sexuella och andra fysiska övergrepp. Som bevis för detta anförs en rad empiriska studier som visar på statistiskt signifikanta orsakssamband just mellan sådana faktorer och de symptom som ibland klassificeras som schizofrena.

De flesta människor finner det knappast överraskande att diskriminering eller traumatiska upplevelser kan ge allvarliga psykologiska konsekvenser. Emellertid finner de förmodligen det överraskande att den biologiskt inriktade psykiatrin vägrat att godta sociala förklaringar och i stället ignorerat undersökningar som de just nämnda. Överraskande är det också att endast någon procent av den samlade forskningen om schizofreni handlar om socio-ekonomisk status och trauman. Forskningen, både när det gäller orsaker till och behandling av schizofreni, fokuseras i stället nästan uteslutande på genetik, biokemi och neuropsykologi.

Hur kan detta komma sig? Författarna i ”Galenskapens gåta” hävdar att orsaken står att finna i läkemedelsindustrins finansiering och marknadsföring av den biogenetiska psykiatrin. Läkemedelsindustrin, som tjänar hundratals miljarder kronor årligen på försäljningen av psykofarmaka, finansierar en stor del av forskningen inom psykiatrin och flera av de vetenskapliga tidskrifterna på området. Vidare finansierar de marknadsföring och lobbying riktad mot verksamma läkare, politiker och medier. De forskare, terapeuter och psykiatrer som företräder andra uppfattningar än de biogenetiska har inte finansiella medel att konkurrera, och ignoreras eller misskrediteras systematiskt av sina meningsmotståndare. Vidare står det utom allt tvivel att läkemedelsindustrin har ett osunt, för att inte säga skandalöst, inflytande över psykiatrin. Det är uppenbart att detta är mycket skadligt för den oberoende psykiatriska forskningen.

Förbrukningen av receptbelagd medicin har generellt ökat stadigt det senaste decenniet, och är en mångmiljardindustri. Vissa, men långt ifrån alla, diagnostiserade patienter blir kvitt sina symptom som en följd av medicinering. Däremot drabbas så gott som alla av biverkningar. När det t.ex. gäller antipsykotisk medicinering handlar det bland annat om biverkningar som muntorrhet, hjärtflimmer, viktökning, ökad infektionskänslighet, långsammare tänkande, skakningar och muskelryckningar (så kallad tardiv dyskinesi). Flera av de här biverkningarna, som skakningar och viktökning, är socialt stigmatiserande. Andra, som muskelryckningar, kan bli kroniska. Enligt en forskningsrapport från 1992 uppskattade man att 86 miljoner människor hade drabbats av tardiv dyskinesi som följd av antipsykotisk medicinering. Av dessa beräknades 57 miljoner ha fått kroniska besvär.

Kuriosa:

Den biologiska synen på psykiska sjukdomar har lett till fruktansvärda övergrepp mot de människor som diagnostiserats som psykiskt sjuka. Med motiveringen att vissa psykiska sjukdomar är genetiska, och därmed ärftliga, steriliserades omkring 350 000 människor i Tyskland mellan 1933 och 1939. Därefter gick man än längre, och började med förskönande omskrivningar som ”barmhärtighetsmord” och ”dödshjälp” mörda människor som klassades som psykiskt defekta. Man räknar med att en kvarts miljon tyskar mördades med denna motivering. Samma praktik tillämpades i bland annat Sverige, Norge, Danmark, Finland och USA. Bara i Sverige steriliserades 63 000 människor.

(Källhänvisning: Joakim Molander – fil dr i filosofi och har bl a skrivit läroboken ”Vetenskapsteoretiska grunder. Historia och begrepp”).


Aion

När du säger jag
blir människan mindre
och muren större

När du säger jag
stannar evigheten
och jorden blir platt.


Barn till alkoholister

Ett utdrag från min B-uppsats i specialpedagogik om barn till alkoholister.

Uppsatsen är en beskrivning och belysning av barn till alkoholister. Genom det här arbetet vill jag försöka nå en ökad förståelse för problemet och för de människor som är drabbade. Texten berör den psykosociala påverkan och konsekvenser som barnet utsatts för under uppväxten. Jag berör också hur det vuxna barnet upplevt sin barndom, och vad hon tror att det har haft för påverkan på hennes vuxna liv. Detta kommer fram genom en intervju med Lena som har växt upp med sin alkoholiserade pappa.

Alkoholism är en känslomässig sjukdom, den är smygande, kronisk och progressiv, och den påverkar inte bara alkoholisten, utan hela familjen som blir medberoende och i vissa fall sjukare än alkoholisten själv. Jag beskriver hur barnet och familjen fungerar i det destruktiva mönster som ofta råder i en alkoholistfamilj. Barnet tar till olika överlevnadsstrategier för att klara känslomässig stress och för att försöka få någon ordning på det som händer. Händelser och hur föräldrarna är varierar, och är ofta mycket oförutsägbart och svårt för barnet att förstå. Alkoholisten är känslomässigt störd och den andre föräldern fullt upptagen med alkoholisten, båda får därför svårt att ge barnet den känslomässiga bekräftelse som det behöver. Saknas anknytning under barndomen är risken stor att det påverkar förmågan att knyta an även som vuxen. Barnen blir inte osårbara på något vis, det behöver inte synas utåt, men oftast är de känslomässigt, mer eller mindre, skadade. Genom intervjun med Lena kom det fram att hon inte haft någon viktig person att vända sig till under sin uppväxt där hon kunnat känt sig älskad och värdefull.

Den sociala miljön och interaktionen med den påverkar barnets jagutveckling. Genom avsaknad av positiv bekräftelse under barndomen, får ofta det vuxna barnet en negativ jaguppfattning och ett s.k. falskt jag. Barnet har oftast ett mycket blockerat, eller överdrivet utagerande känsloliv. Det finns en rädsla för att ingå i nära relationer pga. avsaknad av tillit eller rädsla för övergivenhet. Många vuxna barn till alkoholister vet inte hur en normal relation ser ut. De saknar positiva förebilder. Genom att som vuxen förstå att man är medberoende kan man börja förändra bilden av sig själv. Genom medvetenhet har man en valmöjlighet. Men det krävs stöd, hjälp och förståelse från andra för att klara av att ta sig igenom den här processen. Det är av mycket stor betydelse att jag lär mig se de signaler som de små barnen sänder ut för att kunna bryta den onda cirkeln. Barn som växer upp i dysfunktionella familjer tar med sig det beteende- och handlingsmönstret in i sina egna relationer och familjer. Alla medlemmar i en alkoholistfamilj blir, som sagt, mer eller mindre känslomässigt skadade och medberoendemönstret förs vidare över generationer. Det räcker inte med att alkoholisten blir nykter för att familjen ska bli frisk, den känslomässiga skadan måste också vårdas.

För den som önskar läsa hela uppsatsen så finns den här som en pdf:

Barn till alkoholister


ADHD?

”En sidogren inom tänkandet är det så kallade divergenta tänkandet. Detta tänkande består i att tänka i olika riktningar, och på vilka olika sätt man kan lösa en uppgift”.

Diagnosen ADHD är fortfarande en omdiskuterad diagnos. Uppfanns diagnoser för människan eller för samhället? Skolan? Ska en elev som är t.ex. aktiv, har svårt att sitta still, har ‘svårt’ att fokusera och vara uppmärksam ‘exkluderas’ med diagnosen ADHD eller kan det vara så att det handlar om samhällets/skolans ensidiga pedagogik/undervisning? Förutsätter samhället att alla barn är lika och de som skiljer sig åt har en neurologisk störning? Handlar det inte om att människor har olika sätt att lösa uppgifter på? Är det rätt att pumpa (unga) människor med ‘starka/komplexa’ droger/mediciner så att de kan lösa uppgifter på samma sätt? Vad händer med en människa som blir stämplad med en’livslång’ etikett/diagnos bara för att han inte gör som alla andra? Kan det handla om samhällets syn på hur en normal människa skall vara/uppträda när en människa säger sig ‘lida’ av sina ‘unika egenskaper’?

Är det individen i sig det är fel på eller gruppen som dömer? Behöver annorlunda betyda sämre? Går det att bemöta varje människa där ‘hon’ är, för den hon är med alla hennes unika egenskaper istället för att peka ut henne som ‘en människa i behov av särskilt stöd’? Vem äger rätten att kategorisera människor i olika fack? Kan det t.ex. handla om lärarens förmåga att hantera och acceptera människors olikheter?

Exempel: Om vi t.ex. sätter eleven ‘Pelle’ i läraren ‘Agnetas’ klass så kanske inte hon alls upplever Pelle som ‘problematisk’ tillskillnad om vi skulle sätta  ’Pelle’ i läraren ‘Kerstins’ klass? Vad skulle detta kunna innebära för Pelles liv?

Övriga funderingar:

Vad är utbildning? Hur ska unga utbildas, vad är viktigt och vad är inte?
Vem ska styra utbildningen: föräldrarna, studenten, samhället eller staten?
Ska studenten lära sig att tänka själv eller anpassa sig efter samhällets övertygelser?
Ska studenten lära sig att vara fri och leva för sina intressen, eller bortse sin önskan för att tjäna andra eller samhället?

Se denna video för en vidare utveckling av ovanstående ämne:

RSA Animate – Changing Education Paradigms


Prismor

Undrar om doppingen ibland önskar att han vore en liten blåmes? Fågeln sjunger inte därför att han bär på en sanning. Han sjunger därför han har en sång att sjunga. Alla har vi en sång att sjunga. Sången kanske inte alltid är rolig, men det är alltid en sång. Det är det som gör oss så unika och vackra! Undrar hur många vi är som uppskattar oss själva? Vilket slöseri det vore om räven aldrig raskade över isen därför att han hellre ville vara saltkråka.

När lyssnade du senast på din egen sång?



Asketism

Många människor har sökt efter sanningen, man skulle kunna dra en parallell till Buddhas självspäkelse tid.

När Siddhartha Gautama (Buddha) lämnat palatset och livet som prins sökte han upp flera av dåtidens främsta mästare. En efter en bemästrade han deras undervisning och deras meditationstekniker. Flera av dessa mästare var så imponerade av Gautamas förmåga att de ville att han skulle bli deras efterföljare. Men Gautama blev inte nöjd, ingenstans hittade han svaren han sökte. Gautama började leva extremt asketiskt. Han plågade sin kropp med svåra fysiska övningar och åt nästan ingen mat. Han ville se om svaren fanns, som många i dåtidens Indien påstod, i ett fullständigt förnekande av kroppen och i total självspäkelse. I sex år höll han på tills dess att han nästan tagit livet av sig själv i sin strävan efter insikt. När Siddhartha var döende blev han erbjuden ris av en ung kvinna. När Buddha kände kraften återvända till sin kropp insåg han plötsligt att sanningen inte stod att finna i självspäkelse. Istället fanns den i den gyllene medelvägen mellan asketism och frosseri.


Mentala konstruktioner

Ett hus, en byggnad, en mental konstruktion? Finns det en fast punkt? Är allt flytande? Går det att förstå syftet med vår existens? Eftersom förståndet är en konstruktion så kan det lika gärna betyda tvärtom, eller? Finns det svar på alla frågor eller finns det inga? Ingenting?


Tipitaka & Sati

Det buddhistiska namnet för begreppet mindfulness är sati vilket till stor del handlar om buddhistisk meditationsutövning. Själva syftet med buddhistisk meditation är att öka medvetenheten om kognitiva tankeprocesser, känslor, kroppen och dess samband. Det centrala handlar om att observera och notera tillskillnad mot dess motsats: att förändras och vara dömande. Buddhismens motsvarighet till bibeln är Tipitaka (83 f Kr) som också är cirka elva gånger större än bibeln. Tipitaka är uppdelad i tre såkallade korgar: Vinaya Pitaka (regler), Sutta Pitaka (samtal), Abhidhamma Pitaka (den grundläggande korgen). Abhidhamma Pitaka är den viktigaste ur ett psykologiskt perspektiv då innehåller det mest grundläggande ur Buddhas etik och filosofiska lära. Abhidhamma belyser, definierar och förklarar noggrant till exempel medvetandet, tankar, mentala tillstånd, sinne och materia. Korgen Abhidhamma Pitaka är i sig uppdelad i sju böcker varav den ena heter Dhammasangani. Här i finns de fyra ädla sanningarna och den åttafaldiga vägen som är två av Buddhas läror vilka innehåller buddhistisk etik, filosofi och psykologi.

De fyra ädla sanningarna beskriver det mänskliga lidandet (Dukkha) och hur det kan övervinnas. Den första sanningen är att lidande finns, den andra sanningen belyser lidandets orsaker, den tredje beskriver lidandets upphörande och den fjärde sanningen är sanningen om vägen till lidandets upphörande den såkallade ädla åttafaldiga vägen: rätt förståelse, rätt tanke, rätt tal, rätt handlande, rätt livsföring, rätt strävan, rätt uppmärksamhet och rätt koncentration. Den åttafaldiga vägen bygger på principerna vishet, meditation och etik. Rätt uppmärksamhet innebär kontemplation över kropp, känsla, sinne och Dharma (att se verkligheten som den är). Den buddhistiska filosofin (Abhidhamma Pitaka) återkommer ofta till vikten av att meditera för att kunna uppnå ett högre medvetande. Meditation beskrivs vara en nödvändighet för att kunna förverkliga de fyra ädla sanningarna och vidare den ädla åttafaldiga vägen. I Abhidhamma Pitaka beskrivs två typer av meditation, en som syftar till att utveckla lugn och en som handlar om att uppnå insikt (Vipassana). Det handlar om att se på sig själv, sin världsuppfattning och plats på jorden. Genom att uppskatta livets alla ögonblick och vara mer i kontakt med nuet så blir livet mer vaket istället för en utdragen dröm. Medveten närvaro har utövats genom meditation inom buddhismen i tusentals år av vise män, zenmästare och yogis.

Medveten närvaro är en enkel väg för att bryta sig loss och skapa kontakt med sin inre visdom, ett sätt att ta kontroll över sitt liv, kvalitet och inriktning. Genom att lära sig konsten att leva medvetet, genom att se tingen som de verkligen är och sig själv så kan vi frigöra oss från omedvetenhetens tvångströja. När vi utför medvetna handlingar på ett uppmärksamt vis så får vi ett bättre grepp om den inre människans rikedom. Det handlar om ett givande och genomsyras av mildhet och uppskattning, det går ut på att låta hjärtat vara med i varje ögonblick. Människan är påtagligt omedveten om den ständiga ström av tankar som forsar omkring i vårt medvetande. Vi fångas upp av strömmen som tar oss till platser som vi kanske inte vill till och inte ens heller inser att vi är på väg emot. Genom meditation kan vi komma ut ur strömmen och bli medveten om hur vi skall göra för att låta strömmens energi leda oss istället för att bli slav under dess krafter. Det finns olika sätt att meditera på. Ett enkelt sätt är att etikettera kroppens rörelser, känslan eller tanken med ord som till exempel: sitter, tänker och känner. Inom den buddhistiska traditionen är det viktigt att regelbundet öva mindfulness genom meditation för att utveckla lugn och insikt.


Den medvetna närvaron

Medveten närvaro finns med i alla världsreligioner i någon form men buddhismen är den religion/filosofi som lägger störst vikt med att utveckla förmågan att vara metvetet närvarande genom meditation. Den kristna djupmeditationen har sin grund i zazen-meditationen som kommer ur zenbuddhismen. Metoderna för mindfulness utövning här hämtade från den buddhistiska livsfilosofin och dess texter. Ryokan var en japansk zenbuddhist som levde mellan åren 1758-1831, han skrev denna text som belyser uppmärksamhet och medvetenhet.

Min hydda ligger mitt i en tät skog; varje år växer sig murgrönan längre. Inga nyheter om människornas bestyr endast ljudet från en skogshuggare, då och då. Solen skiner och jag lagar min (munk) dräkt. När månen kommer fram läser jag buddhistiska dikter. Jag har inget att meddela er, mina vänner. Om ni vill finna meningen, sluta då jaga efter så många saker.

Medveten närvaro har sina rötter inom buddhismen och är en metod som handlar om ett uppvaknande, hur vi människor kan lära sig leva harmoniskt både med sig själv och världen. Det handlar om att se på sig själv, sin världsuppfattning och plats på jorden. Genom att uppskatta livets alla ögonblick och vara mer i kontakt med nuet så blir livet mer vaket istället för en utdragen dröm. Medveten närvaro har utövats inom buddhismen, i tusentals år av vise män, zenmästare och yogis, genom meditation. Meditation hjälper oss att bli medvetna om nuet och ger oss en förmåga att bli medveten om livets möjligheter.

Medveten närvaro är ett centralt begrepp inom buddhismens meditation och beskrivs vara själva hjärtat i metoden från vilket allt bottnar i. Det är en särskild uppmärksamhet som riktas avsiktligt mot nuet vilket leder till en större acceptans av verkligheten, som den ser ut. En verklighet som är fylld av små ögonblick och som riskerar att gå miste om, om vi lever livet omedvetet genom en serie automatiserade handlingar. Medveten närvaro är en enkel väg för att bryta sig loss och skapa kontakt med sin inre visdom, ett sätt att ta kontroll över sitt liv, kvalitet och inriktning. Denna väg är en av hörnstenarna inom buddhismen och nyckeln är att uppmärksamma nuet och uppskatta det. Det viktiga är att iaktta nuet och arbeta fram en intim relation till det. Motsatsen till att iaktta nuet är att ignorera ögonblicket och fokusera på de ögonblick som i själva verket inte har skett än eller på det som redan har hänt och är historia. Det här innebär att vi inte är närvarande i det som sker just nu, vilket innebär en bristande överblick och förståelse över vårt sätt att tänka, vilket i sin tur påverkar våra handlingar.

Genom att lära sig konsten att leva medvetet, genom att se tingen som de verkligen är och sig själv så kan vi frigöra oss från omedvetenhetens tvångströja. När vi utför medvetna handlingar på ett uppmärksamt vis så får vi ett bättre grepp om den inre människans rikedom. Det handlar om ett givande och genomsyras av mildhet och uppskattning, det går ut på att låta hjärtat vara med i varje ögonblick. Människan är påtagligt omedveten om den ständiga ström av tankar som forsar omkring i vårt medvetande. Vi fångas upp av strömmen som tar oss till platser som vi kanske inte vill till och inte ens heller inser att vi är på väg emot. Genom meditation kan vi komma ut ur strömmen och bli medveten om hur vi skall göra för att låta strömmens energi leda oss istället för att bli slav under dess krafter.

 


Menandros frågor

Jag är mer än mina tankar för jag är inte vad jag tänker. Jag har en del funderingar kring lidandet. Allting är obeständigt ingenting är varaktigt, det fick jag lära mig hos munkarna i Thailand. Tankar kommer och går i ett ständigt flöde och är inget som skapar ett jag, en identitet. Vi människor vill gärna begränsa och låsa fast oss i det tankemönstret, att hela vårt jag, vår identitet bygger kring tankarna. För att förtydliga resonemanget har jag valt ut några rader från en engelsk översättning av Menandros frågor, som är en grundläggande text om buddistisk filosofi från 100-talet f.kr.

Menandros var en grekisk kung som regerade i Indien, i dagens Pakistan, på 100-talet f.kr. Han blev intresserad för buddismen och bestämde sig för att undersöka den lite närmre. Han bestämde ett möte med en äldre buddistmunk, med namnet Nagasena. Menadros ställde frågor till munken som baserades på Buddhas tankar om det individuella jaget. Samtalet började med att kungen ville veta munkens riktiga namn. Där svaret blev: ”bara en allmän bekant beteckning, en praktisk benämning. Det är inte tu tal om att slikt ordbruk skulle åsyfta ett permanent individuellt jag.
” Vem är eller vad är Nagasena, undrade då kungen? Är det kanske ert hår som är Nagasena? Eller naglarna, tänderna, huden?
Nagasena svarade nekande på alla frågorna och sa: ”Ers majestät, hur tog ni er hit, till fots eller medelst något fordon?”
”I en vagn” svarade Menandros.
”Säg mig då, vad är vagnen? Är skakeln en vagn?”
”Nej, ers högvördighet”, svarade kungen.
”Är då vagnen någonting annat än dess separata beståndsdelar?” Menandos svarar nekande. ”Så hur mycket jag än frågar ers majestät så ser jag ingen vagn. Vagnen är bara ett ljud. Vad är då vagnen? Säkerligen måste ers majestät ljuga för mig! Det finns ju ingen vagn!” Menadros protesterar mot att bli kallad lögnare.
”Det är på grund av alla dessa beståndsdelar som fordonet kallas för vagn.” Det är bara en bekant beteckning, en praktisk benämning.”
”Väl talat, ers majestät!” Svarade Nagasena.
Munken menade att Negasena var endast en beteckning på den mänskliga varelsens samtliga beståndsdelar. Alltså att den individuella identiteten endast är en konstruktion, en blandning av materia, form, sinnesintryck, tankar, instinkter och medvetande som saknar en oföränderlig enhetlighet eller självständighet.

Enligt den buddistiska filosofin så finns lyckan i själva insikten om att jaget, från vilket allt begär uppstår, är upphovet till allt lidande. Enligt filosofen Descartes så är våra tankar beviset på vår existens, att du finns. Den buddistiska filosofin belyser snarare dess motsats, att jaget inte är ett separat jag som sitter i kroppen och ropar ”jag tänker”, eftersom jaget endast är en serie av tankar. Jaget är alltså ingen självständig och varaktig enhet, faktiskt ingenting annat än en behändig etikett för de tillfälliga relationerna mellan dess konstant föränderliga fysikaliska och mentala beståndsdelar. Det stämmer också in på mina erfarenheter: ”att finna motsägelser där man förväntar sig ett jag, att styras av en tanke, ett minne och en sinnesstämning, och tanken om att ingenting existerade utöver ett sådant flöde.”

Det går inte att hålla fast en tanke, den mår bäst i frihet. Släpp taget och ”go with the flow”! Heja på ormen och fortsätt förbi, ställ inte till en stor scen (acceptera fanstyget)! Genom meditation tränar man på att tänka på ingenting och vad är man då? När man sitter där, efter meditationen och känner sig helt tom, först då inser man vilken makt tankarna har. Det är genom meditationen som vi kan rengöra sinnet från alla års föroreningar. Först då kan vi frigöra oss och inse att vi är kosmiska; att jag inte är det jag tänker.

 


Havet stillar vinden

Stenarna gör mig trygg
stjärnorna håller mig på jorden
havet stillar vinden
luften gör mig levande

och du

… du gör mig ledsen.

 


Illusionen

Jag ville tro på oss
om och om igen
för jag önskade
att allt skulle bli bra.

Det blev det aldrig.


Inte jag heller

När jag ställer frågor
så vet jag
att du inte kan ge mig svaret

det kan ingen


Millimeterkorrekt

Världen har bestått av två läger
linjen har vart knivskarp

millimeterkorrekt

ett slags pingisbord

där bollen var mitt hjärta.


Rädslor

I ena andetaget älskade jag dig
för att i nästa bli rädd

vettskrämd

i hjärtat var du min fiende
utklädd till prins

så jag sprang för livet

det var säkrast så.


Ingenting

Bitarna faller på plats

det känns tydligt

idag.

Det räcker med

ingenting

för att bli skjuten i ryggen

ingenting

för att skjuta dig i bitar.

Det räcker med ingenting.


Tårar

Jag ser att du är trött,
men jag kan inte gå
alla stegen för dig.
Du måste gå dem själv,
men jag vill gå dem med dig.
Jag vill gå dem med dig.

Jag ser att du har ont,
men jag kan inte gråta alla
tårarna för dig.
Du måste gråta dem själv,
men jag vill gråta med dig.
Jag vill gråta med dig.

Jag ser du vill ge upp,
men jag kan inte leva
livet för dig
Du måste leva det själv,
men jag vill leva med dig.
Jag vill leva med dig.

Skriven av: Bjørn Eidsvåg


Ventiler

Ventiler.
Jag vill inte sampla samma skit om och om igen.
Ventiler.
Vill inte beskriva hur det känns att malas sönder av tankar.
Ventiler.
Tystnaden, monologen, dialogen, psykologen, onkologen.
Ventiler.
Fokusera utåt, du ska utplåna dig själv för andra.
Fokusera inåt, har du tur överlever du vintern.
Ventiler.
Egoism, dualism, anarkism, socialism, imperialism, ekoturism?
Rita en tavla
spetsa den med blod
publicera skiten och slå internationellt.
Ventilera, publicera, kritisera, briljera, retirera, radera.
Tystnad.
För varje ja finns ett nej
för varje kulör finns en miljon nyanser
för varje människa finns tusen villkor.
Ventiler.
Leverera, prestera, maskera, censurera, riskera, jobbamera.
Sscch…
Ventilera.
Livet rimmar illa om natten
om dagen
om du kan se
verkligheten
Ventilera.

Håll käften.


Galenskapen

Det största misstaget vi människor gör, oavsett om vi är män, kvinnor, barn eller äldre, är att vi jämför oss med andra. Många har en otvivelaktig känsla av att vara sämre eller bättre än vår medmänniska men mer än ofta ändå sämre än andra. Hela livet går ut på att justera denna skillnad. Kompensation för förlust och en stark känsla av åtskillnad följer människor åt som ett mörkt töcken. Det är synd och mycket slöseri med dyrbar tid. Ofta har jag funnit mig själv i denna kamp, mer tidigare än på senare år. Det är också den stora kampen. Jag brukar säga att det är galenskap och det låter ju allvarligt men är ändå en ganska bra beskrivning. Denna åtskillnad orsakar en förvrängning i vårt sätt att uppfatta andra människor på men framförallt oss själva. Genom den misstolkar vi varje situation, vilket leder till missriktade handlingar avsedda att befria oss från känslor som rädsla och tillfredsställa vårt behov av mer som är ett bottenlöst hål som aldrig går att fylla.

Enligt min mening ligger mänsklighetens största prestationer inte inom konsten, tekniken eller naturvetenskapen, utan i insikten om sin egen dysfunktion, sin egen galenskap. Om strukturerna i vårt medvetande förblir oförändrade kommer vi alltid att återskapa samma slags verklighet, samma ondska, samma dysunktion. Egot är helt enkelt en identifikation med formens värld vilket främst betyder tankeformens värld. Allt detta vet vi redan djupt inom oss, men vi glömmer bort det.

Om ondskan äger någon verklighet och den har en relativ, inte absolut verklighet, är detta också bara en definition och är en fullständig identifikation med formens värld, den fysiska, den mentala och den emotionella. Det resulterar i en fullständig omedvetenhet om att vi hänger samman med helheten, en omedvetenhet om att vi är ett med alla andra liksom med källan.

De goda nyheterna är att om vi kan upptäcka illusionen och inse att den bara är en illusion, då försvinner den. Insikten om illusionen innebär samtidigt slutet… För att kärleken ska kunna blomstra måste medvetenhetens ljus lysa starkt nog för att du inte längre ska låta tankarna ta överhanden och tro att dem är du. Att känna dig själv som det varande du är under tänkaren, stillheten under det mentala bruset, kärleken och glädjen under smärtan, är den verkliga friheten  och upplysningen. Vi skapar då ett utrymme för verklig kärlek, för verklig glädje och frid.

Vad tycker du?


Ingenting

Mina fingrar dansar
med osynligheten

ett slöseri
för dig.

Här finns mjukheten
tillgivenheten

villkorslösheten
kärleken
på riktigt.

Inga farväl
Ingenting

Ingenting.


Saknad

Jag skulle vilja hålla någon i handen
mysa kramas gosa mulla

Jag skulle vilja hålla om
bli kramad

om natten
om dagen

resten av livet


Dialektisk beteendeterapi – medveten närvaro

Ett utdrag från min C-uppsats i psykologi - Vad medveten närvaro kan betyda i dialektisk beteendeterapi - Fem patienters och fyra behandlares perspektiv.

Den tredje vågens KBT (kognitiv beteendeterapi) präglas av medveten närvaro, acceptans, förändring och dess samspel. Västerländsk beteendeterapi befinner sig i en process och har börjat integrera tekniker från den zenbuddistiska läran. Den tredje vågen är ett begrepp som tyder på att metoderna i KBT är under utveckling, vilket kan betyda att något saknas och att det finns ett behov av komplettering. Medveten närvaro och acceptans är komplement som tillför behandlingen balans och en djupare förståelse för det komplexa i tillvaron. Samspelet mellan den västerländska beteendeterapin och den österländska filosofin har blivit centralt i flera terapiinriktningar. Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en inriktning som tillhör tredje vågens KBT och som influerats av både österländsk filosofi och meditationskonst. De andra inriktningarna som integrerat medveten närvaro och acceptans som en central del i behandlingen är Acceptance and Commitment Therapy (ACT) och Mindfulness Based Cognitive Therapy (MBCT). Det ska också nämnas att den ökade globaliseringen av buddhismen har påverkat allt fler människor i väst i att utöva medveten närvaro och så också tredje vågens KBT.

DBT är en relativt ny form av psykoterapi i Sverige som är framförallt utvecklad för kvinnor som är självdestruktiva med diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning (IPS). Marsha M. Linehan (1993) är kvinnan som står bakom utvecklingen av behandlingsmetoden som grundades i USA år 1993. Till en början försökte Linehan (1993) hjälpa denna patientgrupp med hjälp av kognitiva beteendestrategier vilket resulterade i ett mindre lyckat resultat. När fokuseringen enbart låg på att förändra patientens beteende, att inte bekräfta deras problematik, blev resultatet att patienten ofta kände sig anklagad vilket i sin tur försvårade behandlingen. Det slutade ofta med att patienten hamnade i försvarsställning eller att terapin avslutades på patientens begäran. DBT består av både individualterapi och färdighetsträning i grupp. I gruppterapin får deltagarna bland annat lära sig färdigheter i medveten närvaro.

Modern forskning har vid upprepade tillfällen visat att DBT är en effektiv metod för personer med diagnosen IPS. Det har visat sig finnas en begränsad forskning kring medveten närvaros betydelse och roll i DBT, det finns därför ett behov av att undersöka specifikt vilken roll medveten närvaro spelar i DBT. Forskning behövs på detta område för att kunna avgöra på vilken skala medveten närvaro befinner sig som en viktig komponent i DBT. Det har tidigare gjorts en undersökning  i Sverige om medveten närvaro i DBT. Undersökningen handlar om hur patienter och behandlare upplevde medveten närvaro i DBT. Genom intervjuer undersöktes deltagarnas förståelse och upplevelse av medveten närvaro som begrepp men också själva upplevelsen av att lära ut och lära sig medveten närvaro. Ekelunds och Kihls (2006) syfte var även att ge en bild av vilken nytta deltagarna ansåg sig ha av medveten närvaro. Undersökningen visade att deltagarnas upplevelser och förståelse stämde väl överens med varandras och även med hur den beskrivs i teorin i DBT. Majoriteten av patienterna i undersökningen signalerade ett motstånd mot medveten närvaro till en början som sedan övergick i entusiasm. De flesta i undersökningen beskrev också sig ha nytta av medveten närvaro.

Det finns däremot flera studier om meditation och dess effekt vid psykiska symptom. Forskning har visat att övning i medveten närvaro genom meditation kan minska psykiska besvär. Det har tidigare visat sig att meditation har en tydlig effekt direkt efter en meditationssession eller retreat men nu finns studier som visar en effekt efter tre månaders uppföljning. Implikationen kan vara att använda medveten närvaro med patienter som inte känner sig främmande för det buddhistiska perspektivet och dess filosofi. En explorerande och kvalitativ forskningsmetod kan innebära ett mer spontant undersökningssätt vilket i sin tur kan innebära ett mer dynamiskt resultat som vidare kan vara intressant med tanke på de luckor som finns i forskningen om den medvetna närvarons roll i DBT.

Hela uppsatsen finns nu publicerad på DiVA. Den finns här för den som vill läsa hela uppsatsen.

Här nedan finns den även tillgänglig som en pdf. Klicka på länken.

Vad medveten närvaro kan betyda i dialektisk beteendeterapi. Fem patienters och fyra behandlares perspektiv


En medveten närvaro

images

Om man kan lära människor att stanna upp, observera och beskriva för att sedan släppa taget och delta på ett mer effektivt sätt då kanske antalet sjukskrivningar, antalet utskrivna recept på både beroendeframkallande bensodiazepiner, antidepressiva medel samt smärtlindrande piller skulle sjunka drastiskt? Kan det handla om en oförmåga att hantera lidande och smärta och att människan i ren panik försöker fly undan och undvika varje jobbig känsla, tanke, smärta och situation? Om man fördjupar sig i medveten närvaro och dess ursprung så förstår man hur det hela hänger ihop. En buddhistisk munk beskrev medveten närvaro ungefär såhär:

Tänk dig att du går på en stig i djungeln och plötsligt prasslar det till i löven en bit framför dig, du går några steg närmre och upptäcker att det är en orm och vad gör du? Antingen kan du skrika högt, springa i ren panik och börja oroa dig för saker som inte har hänt eller så kan du medvetet observera och notera att där framme prasslar en orm i löven och när du går förbi ormen så hälsar du och fortsätter din vandring i djungeln.

Det kan upplevas som smärtsamt att se ormen ligga i diket framför sig men det i sig är inget man dör av. Tankar är bara tankar man skulle kunna sträcka ut hakan och påstå att tankar är en form av inbillning, men det kanske man ska vara lite försiktig med. Genom att praktisera medveten närvaro så kan det leda till just den insikten att man varken är sina tankar eller behöver sig låtas styras av dem. Känslor och tankar är som moln på himlen, de kommer för att sedan åka vidare vilket skulle kunna innebära att ingenting är beständigt, att allting är i ständig förändring. Även då det kan upplevas smärtsamt att möta sig själv genom medveten närvaro så är det inget beständigt, det går över och kommer tillbaks, det går upp och ner precis som Kabat-Zinn (1994) skriver att vart du än går är du där. Om medveten närvaro kan hjälpa människor att stanna upp i ett smärtsamt händelseförlopp så är det en verkan av stor betydelse för människor såväl som för anhöriga och sjukvården.


Sida vid sida

Det är jobbigt att lyssna
långdragna förklaringar
invecklade utvecklande
hopknycklade papperstussar

magen producerar
pulserar blödande
en hel jävla
syraindustri

kan vi bara vandra
sida vid sida

kan vi inte bara
hålla käften?


Vägen hem

Jag går vilse varje dag

en stund här och då

men jag kommer alltid hem

det är bra.


Vilka är vi?

Vad vet vi om varandra egentligen?

Visa mig dig
som du är
för stunden
det räcker bra.

Hur lever du i kroppen? Hur känns det i kroppens alla hörn och kanter? Du kanske har en majbrasa i magen? Dansar kroppen av glädje ibland? Bubblar det? Hur känns det när du går? Gungar du eller pinnar du fram? Hur känns musklerna? Biter du ihop eller är käkleden avslappnad?

Vad gör du om dagarna? Vad får dig att skratta? Vad fångar din uppmärksamhet? Ditt beteende är intressantare än alla tankar.


Medveten närvaro – dess historia

Medveten närvaro finns med i alla världsreligioner i någon form men buddhismen är den religion/filosofi som lägger störst vikt med att utveckla förmågan att vara metvetet närvarande genom meditation. Metoderna för mindfulnessutövning är hämtade från den buddhistiska livsfilosofin och dess texter. Idén om mindfulness är centralt inom den buddhistiska traditionen och som i huvudsak avser medvetenhet om sina tankar, känslor och kropp. Det buddhistiska namnet för begreppet mindfulness är sati vilket till stor del handlar om buddhistisk meditationsutövning. Själva syftet med buddhistisk meditation är att öka medvetenheten om kognitiva tankeprocesser, känslor, kroppen och dess samband. Det centrala handlar om att observera och notera tillskillnad mot dess motsats: att förändras och vara dömande. Buddhismens motsvarighet till bibeln är Tipitaka (83 f Kr) som också är cirka elva gånger större än bibeln. Tipitaka är uppdelad i tre såkallade korgar: Vinaya Pitaka (regler), Sutta Pitaka (samtal), Abhidhamma Pitaka (den grundläggande korgen). Abhidhamma Pitaka är den viktigaste ur ett psykologiskt perspektiv då den innehåller det mest grundläggande ur Buddhas etik och filosofiska lära. Abhidhamma belyser, definierar och förklarar noggrant, till exempel, medvetandet, tankar, mentala tillstånd, sinne och materia. Korgen Abhidhamma Pitaka är i sig uppdelad i sju böcker varav den ena heter Dhammasangani. Här i finns de fyra ädla sanningarna och den åttafaldiga vägen som är två av Buddhas läror vilka innehåller buddhistisk etik, filosofi och psykologi.

De fyra ädla sanningarna beskriver det mänskliga lidandet (Dukkha) och hur det kan övervinnas. Den första sanningen är att lidande finns, den andra sanningen belyser lidandets orsaker, den tredje beskriver lidandets upphörande och den fjärde sanningen är sanningen om vägen till lidandets upphörande den såkallade ädla åttafaldiga vägen: rätt förståelse, rätt tanke, rätt tal, rätt handlande, rätt livsföring, rätt strävan, rätt uppmärksamhet och rätt koncentration. Den åttafaldiga vägen bygger på principerna vishet, meditation och etik. Rätt uppmärksamhet innebär kontemplation över kropp, känsla, sinne och Dharma (att se verkligheten som den är). Den buddhistiska filosofin (Abhidhamma Pitaka) återkommer ofta till vikten av att meditera för att kunna uppnå ett högre medvetande. Meditation beskrivs vara en nödvändighet för att kunna förverkliga de fyra ädla sanningarna och vidare den ädla åttafaldiga vägen. I Abhidhamma Pitaka beskrivs två typer av meditation, en som syftar till att utveckla lugn och en som handlar om att uppnå insikt (Vipassana). Det handlar om att se på sig själv, sin världsuppfattning och plats på jorden. Genom att uppskatta livets alla ögonblick och vara mer i kontakt med nuet så blir livet mer vaket istället för en utdragen dröm. Medveten närvaro har utövats genom meditation inom buddhismen i tusentals år av vise män, zenmästare och yogis.

Medveten närvaro är en enkel väg för att bryta sig loss och skapa kontakt med sin inre visdom, ett sätt att ta kontroll över sitt liv, kvalitet och inriktning. Genom att lära sig konsten att leva medvetet, genom att se tingen som de verkligen är och sig själv så kan vi frigöra oss från omedvetenhetens tvångströja. När vi utför medvetna handlingar på ett uppmärksamt vis så får vi ett bättre grepp om den inre människans rikedom. Det handlar om ett givande och genomsyras av mildhet och uppskattning, det går ut på att låta hjärtat vara med i varje ögonblick. Människan är påtagligt omedveten om den ständiga ström av tankar som forsar omkring i vårt medvetande. Vi fångas upp av strömmen som tar oss till platser som vi kanske inte vill till och inte ens heller inser att vi är på väg emot. Genom meditation kan vi komma ut ur strömmen och bli medveten om hur vi skall göra för att låta strömmens energi leda oss istället för att bli slav under dess krafter. Det finns olika sätt att meditera på. Ett enkelt sätt är att etikettera kroppens rörelser, känslan eller tanken med ord som till exempel: sitter, tänker och känner. Inom den buddhistiska traditionen är det viktigt att regelbundet öva mindfulness genom meditation för att utveckla lugn och insikt. Ryokan, (1758-1831) japansk zenbuddhist, skrev denna text som belyser medveten närvaro.

Min hydda ligger mitt i en tät skog; varje år växer sig murgrönan längre. Inga nyheter om människornas bestyr endast ljudet från en skogshuggare, då och då. Solen skiner och jag lagar min (munk) dräkt. När månen kommer fram läser jag buddhistiska dikter. Jag har inget att meddela er, mina vänner. Om ni vill finna meningen, sluta då jaga efter så många saker. (Stockholms buddhistcenter, 2006, s 17).


Invitation

Invitation

“Det spelar ingen roll för mig vad du arbetar med.
Jag vill veta vad du längtar efter,
och om du vågar drömma om att tillgodose din längtan.

Det spelar ingen roll för mig hur gammal du är.
Jag vill veta om du vill satsa din värdighet för kärlekens skull,
för dina drömmar, för äventyret att vara levande.

Det intresserar mig och jag vill veta
om du berört kärnan i din sorg,
om du öppnat dig för livets svek eller blivit skrumpen
och instängd av rädslan för mera smärta.

Jag vill veta om du kan klara smärta, min eller din egen,
utan att göra något för att dölja den eller trubba av den.

Jag vill veta om du kan vara fylld av glädje,
min eller din egen, om du kan dansa vilt
och låta hänryckningen fylla dig ut i finger- och tåspetsarna
utan att uppmana oss att vara försiktiga, att vara realistiska,
att inte glömma människans begränsningar.

Jag vill veta om du kan vara sann mot dig själv
trots att du gör en annan besviken;
om att du kan stå ut med att anklagas för förräderi
utan att förråda din egen själ,
om du kan vara trolös och därmed trovärdig.

Jag vill veta om du kan se skönhet, även när den inte är vacker.
Jag vill veta om du kan leva med misslyckande, ditt eller mitt,
och ändå stå vid randen av en sjö och säga ja till livet.

Det spelar ingen roll för mig var du bor
eller hur mycket pengar du har.

Jag vill veta om du kan gå upp efter en natt av sorg och förtvivlan,
uttröttad och förkrossad, och göra vad som behövs
för att fortsätta säga ja till mig och livet.“

Jag älskar dessa ord…


Mentala konstruktioner

Mentala konstruktioner. Ett hus, en byggnad, en konstruktion. Jag söker en fast punkt, tänker jag. Det är också en mental konstruktion. Det finns inga fasta punkter. Allt är flytande, jag är en flytning. Mor och far har blivit äldre, det är ingen konstruktion… eller? Jag får inget grepp, jag förstår inte syftet med existensen. Jag får inte till det. Eftersom förståndet är en konstruktion så kan det lika gärna betyda tvärtom. Det är som det är. Jag kommer aldrig få svar på mina frågor, för det finns inga. Sorgestund.


De fyra ädla sanningarna (III)

lotus

III. Det finns ett upphörande av lidandet

Hela målet med den buddhistiska läran är att bli av med det självbedrägeri man utsätter sig själv för, i fråga om sig själv och om hur man tror att världen bör fungera. Här finns också tre aspekter:

1) Det finns ett slut på lidandet, av dukkha.

2) Man bör veta när lidandet upphör.

3) man bör veta när lidandet har upphört.

Att komma underfund med hur tingen fungerar som de gör, hjälper till med att bearbeta ens lidande. Det är sunt att ställa frågor om åtskilliga ting man inte förstår: ”Varför kan en bil inte stanna snabbt i snöoväder? Varför får munkar i munkdräkt? Varför blåser det?” Det är viktigt att inte anklaga sig själv men att man gör en insats för att utforska de saker som har betydelse för en. Om man till exempel upptäcker att man inte kan tåla något har det betydelse, och man bör sätta sig in i det för att just kunna hantera sitt lidande på bästa möjliga sätt. Kunskap och ett reflekterande sinne kan vara till hjälp för att göra slut på många tillstånd av lidande.

Fiffigt va!?


De fyra ädla sanningarna (II)

II Sanningen om orsaken till dukkha

Denna sanning påvisar att lidande har en orsak, och den orsaken ligger i begär. Vilket för oss direkt till den första aspekten:

1) Det talas om tre former av begär som alla leder till lidande. Det första är enkelt.

a) Det finns många former av kroppsligt begär. Man kan också kalla dem för sinnesbegär. Smakar man till exempel på en dessert, som verkligen stimulerar ens smaklökar på ett nog så himmelskt sätt, vill man ha mer av den desserten. Detta är begär – att vilja ha mer. När det inte finns mer dessert och begäret fortfarande finns där, uppstår lidande. För att få bort lidandet, får man försöka att släppa begäret och stabilisera sig själv igen.
b) Nästa form av begär är ”att vilja vara”. Detta kan de flesta relatera till. Det handlar inte bara om att vilja vara advokat, politiker eller rockidol, utan också om de inre målsättningarna. Man vill vara ”ren” eller man vill vara ”en god människa” osv. Detta begär kan växa så mycket att det leder till lidande.
c) Den tredje formen av begär är ”att vilja vara av med något”. Detta känner vi i hög grad igen från vår vardag. Det finns mycket som vi helst inte vill ska finnas för att det ger oss lidande. Fula saker eller människor. Hur folk uppför sig. Saker som är i vägen för oss. Att vilja bli av med något inne i oss osv.

Att förstå denna aspekt att orsaken till lidande är begär är viktigt för att i förhållande till förståelsen av lidandet själv.

2) Begäret bör släppas
När man upptäcker ett begär inom sig, bör man eftersträva att släppa det. Detta gör man i första hand för sin egen skull och i andra hand för att man snabbt blir en pest för sin omgivning. Att släppa begäret är en uppgift i sig själv som kräver att man är enträgen, självmedveten, uppmärksam och vaken. Det är här som meditation kan var användbar för i meditation har man möjlighet att i lugn och ro hantera det som ska hanteras. Meditation innebär mycket, bland annat att fokusera på att hantera enbart ett objekt, göra klart det och därefter förtsätta sin vardag. Denna meditation behöver inte ta mer än fem till femton minuter.

Har man tid till det eller till exempel är ensam hemma eller kan dra sig undan till ett ställe där man inte blir störd så kan man ta tag i flera objekt. Detta kräver fokusering på att enbart arbeta med en sak åt gången och koncentration i det arbete men utför samt att inte ge upp på halva vägen. Man ska komma ihåg att denna hantering av ens lidanden är en gåva man ger sig själv.

3) Begäret har släppts
Bekräftelsen att begäret har släppts är mycket likt den tredje aspekten i den första sanningen. Man konstaterar bara att begäret verkligen har släppts. Om det inte är helt släppt försöker man igen. Denna aspekt är helt enkelt en form av kvalitetskontroll av det arbete man just utfört. Det är mycket viktigt att vara ärlig inför sig själv. Ofta skyndar sig folk genom denna del för att de har en av de två sista formerna av begär. Man är antingen mycket angelägen om att vilja bli av med begäret eller mycket angelägen om att vara ”ren” i sitt inre, vilket gör att man skyndar vidare och inbillar sig att man nu släppt begäret.


Wat Ram poeng

Många tankar och känslor blir det när jag tittar på korten från templet Wat Ram Poeng i södra Thailand. Det var 26 unika dagar i tystnad! Jag tog en del kort som finns i mina andra inlägg i denna kategori. Dessa kort har någon annan tagit från samma tempel. Det fina är att han lyckades ta några kort på Ajun Suphan (han med glasögon) som är abbot på templet. Varje kväll klockan sex satt jag framför honom och bugade för Buddha, Dhamman och Sanghan, för att sedan berätta vad som hade vart svårt med meditationen under dagen (typ allt…).

(http://www.ballofdirt.com/entries/1586/12665.html)


De fyra ädla sanningarna (I)

mmh

Det första som Buddha lärde ut sedan han nått buddhatillståndet var ”De fyra ädla sanningarna”. Denna lära är själva grunden i buddhismen. Buddhist är den som försöker att integrera de fyra ädla sanningarna i sitt dagliga liv. Det låter enkelt men det kan vara mycket svårt beroende på hur mycket man har att röja upp i sig. Man blir ganska överraskad över sig själv när man först börjar att gräva i sitt inre.

I. Det finns lidande

De tre aspekterna på denna sanning är:

Det finns lidande
Vi veta alla att det finns något som heter lidande. Vi har alla erfaret det, kommer att erfara det eller går igenom det just nu. Ofta säger vi ”Jag lider”, som om vi är lidandet. Detta hindrar oss ofta att se närmare på vad lidande går ut på. Vi avleder hellre lidandet som ett försvar, för det finns ingen som vill lida. Lidande är som influensa som uppstår hos oss och gör oss sjuka. Men vi vet säkert att vi inte är influensan. På samma sätt är det med lidande som uppstår hos oss men som inte är en del av vår personlighet. På så sätt kommer lidandet på avstånd och vi kan se vad det innehåller, vilket för oss till nästa aspekt.

Lidandet bör förstås
Om vi inte förstår en sjukdoms natur kan vi inte behandla den och sjukdomen kommer tillbaka. Det är samma sak med lidande. Vi tvingas förstå vad lidandet går ut på. Man kan inte generalisera lidande, för lidande har många ansikten och det tar lång tid att lära känna igen de många ansiktena. Varje ansikte skall hanteras var för sig. Förståelse av lidandet innebär att veta att lidandet uppstår hos en själv. Ens omvärld kan inte vara ens lidande. Förståelse av lidande kommer genom reflexion. Man talar förnuft med sig själv. Man frågar sig själv: ”Vad är det jag reagerar på? Varför är jag så irriterad? Är det verkligen så svårt?” etc.

Lidandet har förståtts
Om lidandet har förståtts kan man märka det. Lidandet släpper och man blir lugnare och lättad. Om man ständigt hänger upp sig på ämnet som lidandet handlar om, har man inte släppt lidandet ännu.

Dessa tre punkter i den första sanningen är den teknik vi kan använda var gång vi upptäcker något obehagligt uppstå i oss. Den första ädla sanningen öppnar möjligheten till att reflektera över vad som ske i våra sinnen i stället för att bara låta det ta överhanden och försöka att anpassa hela världen bara till vårt inre emotionella lidande.


Live the questions

Lotus

I want to beg you, as much as I can, to be patient toward all that is unsolved in your heart and to try to love the questions themselves like locked rooms and like books that are written in a very foreign tongue. Do not now seek the answers, which cannot be given you because you would not be able to live them. And the point is, to live everything. Live the questions now. Perhaps you will then gradually, without noticing it, live along some distant day into the answer.

[Rainer Maria Rilke, Letters to a Young Poet, Four]


Sinnesrobönen

sinnesro


Drömmen om ljuset

En helg med blandat innehåll har just lämnat mig. Huvudet diskuterar, argumenterar till hjärtats brustna toner. I nästa ögonblick lurar en ny minut, en ny stund att fylla med sockervadd och solsken. Chanserna tar inte slut, de gör de aldrig. Jag försöker samla mig, fånga in varje cell och bara lyssna. Vad vill jag med min stund, vad vill själen. Jag vet en sak, jag vill inte sälja Pågens formfranska på konsum. Det känns skönt att veta saker. Kärlek handlar om vingslag, syre, luft och kramar, det vet jag också. Jag har så många tankar, drömmar, idéer, funderingar, jag har själva lösningen men ibland saknar jag vinden… som får mig att lyfta. Man kan ju inte sitta i en fyrkant och prata lösningar resten av livet, det kanske man kan… men jag drömmer om andra saker. Jag vill tända små ljus i mörka rum. Det är min mening med livet. Min dröm.


Kognitiv frikoppling eller hjärnsläpp

Hur kan vi lära oss att hantera negativa tankespiraler? Olle (legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut) från Linköping förklarar hur vi odlar beteenden genom betingning, genom att det beteendet som belönas förstärks. Han fann att en negativ tanke ofta efterföljs av en lugnande tanke, där vi till exempel försöker fundera ut en lösning på den negativa tanken. Den lugnande tanken fungerar därmed som en belöning till den negativa tanken och förstärker den ursprungliga tanken.

Olle beskriver ältandet som en inre dialog, ett argumenterande med sig själv. Och han liknar det vid en tennismatch. Den ena sidan slår över en skrämmande, oroande, obehaglig tanke. Den andra sidan returnerar med en tröstande tanke – tankar som logiskt motbevisar olusttanken, som manipulerar historien, som ger skön revansch, som förklarar och som säger att allt kommer att bli som vi önskar. Fast vår intelligens är lurig, den hittar på en ny olusttanke, varpå vi tröstar oss igen.

För att komma ur dessa mönster förordnar Olle acceptans, medveten närvaro och kognitiv frikoppling.

… när man accepterar sina jobbiga tankar och känslor som de är, utan att försöka ändra på dem, eller när man medvetet närvarande lugnt betraktar tankestormen, eller när man tänker på tankarna som blott tankar, då stoppar man tennismatchen, menar Olle.

(SvD – artikel)



May the force be with you

 

Varje människa föds
med en liten väska

som rymmer ett utgångsläge
en förinställning

trettiofyra år senare
föds valmöjligheten

äntligen.


Jag ska ge er lite diafragma

buddhi

Kryckan är inget som händer, kryckan bär vi inom oss.

Vi är så glada som vi föreställer oss vara i tankarna. (Kom gärna med argument.) Du är alltså dina föreställningar. Om inte du vill behöver inte politiken fördärva din dag. (Inbilla dig inga konstiga saker bara.) Vi kan bestämma över våra ficklampor och vart dom skall lysa. (Jag vägrar lysa i din rumpa t.ex.) Jag kan välja att le när du väljer att vara ledsen över t.ex. ekonomin. (Tänk att det kan man, jag är inte dum för det.) Vädrets muliga dagar väljer jag att inte gråta över. Det finns taklampor och gula bananer. Ingen och ting bestämmer över mitt humör. (För jag är en mogen människa.) Är du tillräckligt mogen att bestämma över ditt eget humör? (Jag förväntar mig inga svar.)


Ryōkan – en japansk zenbuddhist

hydda

(The hut where Ryōkan spent much of his life. Bild: Wikipedia)

Min hydda ligger mitt i en tät skog

varje år växer sig murgrönan längre.

Inga nyheter om människornas bestyr

endast ljudet från en skogshuggare, då och då.

Solen skiner och jag lagar min dräkt.

När månen kommer fram läser jag buddhistiska dikter.

Jag har inget att meddela er, mina vänner.

Om ni vill finna meningen, sluta då jaga efter så många saker.

***

Who says my poems are poems?

My poems are not poems.

When you know that my poems are not poems,

Then we can speak of poetry.

Ryōkan (1758-1831)

(Ryōkan hated waste, and so any food that he was offered that he did not eat, he put into a little pot. Over time, the food rotted and became filled with maggots and other bugs. When warned against eating it, all Ryōkan said was, “No, no, it’s all right. I let the maggots escape before I eat it and it tastes just fine!”)


Spectrum

prisma

Ibland har jag undrat om det är fel att älska vissa* människor. Nu vet jag bättre och lägger därför inga värderingar i det, det är varken fel eller rätt, det bara är. Det finns inga fula eller onda människor, det finns bara olika människor. Människor som gör så gott dom kan. Livet är inte enbart ont eller gott, svart eller vitt. Det finns många färger i livets dialektik, det finns två sidor på myntet och massor av sidor hos en människa. Vi är som prismor, beroende på varifrån du tittar så skiftar ljuset och färgerna. En yta kan vara lite mörk medan en annan är ljus. Prismor är vackra i sin helhet, det är tillsammans som ytorna blir prismor. Jag är inte dåligt humör utan en hel människa med massor av härliga ytor. Precis som du! :)

*Det kan vara lite fel.


Vilken otur?

Det är ofta man hör människor säga att livet är orättvist och livet är hårdare mot somliga än mot andra. Ofta har man undrat vad man har gjort för att förtjäna all otur i världen och varför andra glider runt på räkmackor och alltid har tur. Vad är egentligen tur och otur? Är det något som slumpmässigt delas ut och av vem? Eller handlar det egentligen om våra egna beteenden, val och handlingar? Är otur bara något vi skyller på för att vi inte fattar bättre eller vill inse? Jag tror att det alltid finns ett skäl till det som händer, men vi känner inte alltid till det. Bekymmer väger tungt, bekymmer väger lätt, bekymmer väger vad du själv vill. Hur jävligt det än låter.

(Ett stenskott är alltid otur:))


Livstid

Om du tror på mig


en stund


då ska jag tro på mig

för evigt


En liten vägjävel

Tänk på världens alla vägar
en går hit och en dit
somliga går upp
andra går ner
vissa slingrar
några är linjalraka
det finns dom som går under
medan andra ligger över
sen alla dom som går på vatten
och dom som går under jorden
en del leder till hjärtan
andra till helvetet
somliga går i cirklar
medan andra går på rad
det finns små
och stora
långa
och korta
det vore fan
om vi inte kunde få till en

en enda liten vägjävel


Lagervara

Jag minns berusningen
det var en kärlek

som ingen annan.


Om Mani Padme Hum

Ett mantra är en ljudfrekvens som upprepas över tid. Det är verbal version av mandalan (en visuell bild) som är ett visuellt mantra. Alla ljud om vi åstadkommer får en resonans i våra kroppar. Därför skall vi vara medvetna om vilka ord, ljud som kommer från oss. Föreställ dig att du upprepar 100 gånger. ”Jag hatar mig själv mitt arbete jag är en förlorare och ful dessutom jag är så deprimerad för ingen tycker om mig” Föreställ dig nu att du säger 100 gånger. ”Jag älskar och uppskattar mig själv och mitt arbete. Jag lyckas med det jag vill och är en vacker och strålande varelse. ”Skulle de olika meningarna påverka dig olika? När vi klagar så upprepar vi mantran som är destruktiva om och om igen utan att vi tänker på det.

Om Mani Padme Hum betyder Juvelen i Lotusen och är det mest använda mantrat i världen. Lotusen är en symbol för renhet och medkänsla. Juvelen är pärlan som skapas ur smutsen. Ur smutsen, våra negativa tankar och mönster kan en pärla skapas. När vi lever ett liv i medkänsla och acceptans så finner vi den ”äkta” pärlan inom oss själva.

fokus2


Vänthallen

Vi kom från Eldstaden
lågorna lekte i vinden

ett vackert skådespel

nu sparkar vi i glöden
i väntan på bättre tider

den stora illusionen


Sugkaramell

Stenarna gör mig trygg
stjärnorna håller mig på jorden
havet stillar vinden
luften gör mig levande

och du

du gör mig glad


Nova

fire

Det är vackert

när liv

blir till



Påhitt

När jag ställer frågor
så vet jag
att du inte kan svaren

så vi hittar på.


I can´t get my head around it

 

Frågorna är många.
De flyger omkring och gör mig trött.

Trött.

Svaren ändras
justeras
stryks
ältas
kritiseras
och analyseras
om och om igen.

Det finns inget slut, inget målsnöre att klippa sönder, det finns ingen sanning.
Hjärnan gör det inte lätt för mig, den gör mig förvirrad.

Splittrad.

Kanske det är svaret?

Well,

i can´t get my head around it.

Livet alltså.


Till fullständig vila

fonster
(Foto: Elin)

Ibland är den vacker
strömmen är stark

jag plockar en sten
och kastar den i floden

som faller
till botten

sandbädden

till fullständig vila


Konsumera och dö

Jag struntar i namn, ålder och kategori. Glasen, tallrikarna och skålarna får göra som de vill i mina skåp. I mina besticklådor ligger alla med alla och det fungerar bra. Det går inte skapa kontroll och jag vill inte ha kontroll. Det blir mer spänning om jag ställer kryddorna huller om buller. Jag vill se verkligheten som den är. Som jag uppfattar och tolkar den. Ibland snöar det ute och ibland inne, ibland blir makro mikro och tvärsom. När vi föds dör vi, när vi dör föds vi och allt däremellan är bara en inbillning. En liten illusion i oändligheten, där inget är hållbart, där inget är beständigt och där alla lever på ett villkor. Vi lever i lögn. Du har blivit lurad, snuvad. Ifrågasätter du tillvaron, reklamen, traditionerna, religionerna, reglerna, budskapen, livet, villkoren, ordningen, döden, etc.? Det kanske är enklast att bara förhålla sig, ställa sig i ledet, konsumera och dö.


Hjärtat

Orden känns ibland små
när hjärtat står i lågor

Jag kan hålla din hand
krama dig länge
jag kan vagga ditt hjärta
och lyssna en stund

Jag kan finnas där
när livet susar
i din svagaste puls

Jag finns
med dig.


Gunnar Ekelöf

gunnar


Illusionen

Jag kan inte släppa tanken
inte fånga den heller

de kliver på
utan att fråga
de går utan hejdå

Ibland är de stora
ibland små

och ibland salta
med socker på


Ett innefrån utifrån perspektiv

Under täcket
väger allt
ingenting


Inne i min kropp

Därute, genom öppningen
hör jag ropen
fulla av desperation
klackar i otakt över kullerstenar
skratten som inte bor i magen

jag känner lukten av rök
av medel som förvandlar
som lurar och förgör

jag hör signalerna
som ingen gjorde då
för länge, länge sen

men här inne
i min kropp
är allt precis som det ska vara.


Vid din punkt

Jag vill stanna vid din punkt
jag vill inte falla omkring
bland blanksteg som inte finns

kopplingar gjorda för serietidningar
som gjorda för att göra dig
och hela världen svart

jag vill skapa meningar
och kommatecken
jag vill göra livet med dig

älskling.


Himlaspel

Två livsvärldar
två hjärtan

vem ska du vara för mig
vem ska jag vara för dig

en fägring
ett himlaspel
kan jag vara
i din värld

du fina människa


Famnrulleri

Jag saknar en famn
att rulla in i
upp i om nätterna

en famn som håller ömt

älskande

någon som viskar hemligheter
och smeker mig varm

mycket kan jag ge mig själv
men inte detta.


Illusionen

Jag har levt i en illusion
för många gånger
den var alltid vacker
så lovande

om jag bara väntade
en stund
och en till

det handlade aldrig om kärlek
utan om det som saknades

inom mig.


Magbyttor

Ibland

som nu

förvandlas drömmarna
till kullerbyttor i magen

det kittlas skönt

livet är kul

ibland


Nattregn

Fönstret är öppet
det regnar i natt
rummet är kallt

men här under
är det varmt

och väldigt mysigt.


Borta bra men hemma bäst

Du söker
bland världar
i människor

essensen
existensen

stanna.

Sanningen finns här
i andetagen
innanför

utanför
finns bara upptäckten
att vara långt hemifrån


Tainted love

MB

Illustration: MB

I.

Att kunna viska

älska mig trygg
varm och skön

att kunna röra mig
över dig
lära känna igen
och igen

att våga bjuda in till hjärtat
att våga bjuda upp till dans

hela natten lång.

II.

Att kunna säga Nej

jag är inte din
någonting

att våga möta
sig själv

att bli både hon och han
tills döden skiljer dom åt

att krama sig själv
och bli mysig
på egen hand.


Krullar

Här smyger ingen
här är det kalas
i  skönfärger

egot krullar runt
i luftrummet
som gud
på jorden

ur liv
genom död
och tillbaks igen

tillbaks till kalaset
till hyllningen

av livet


Strävan


(Foto: Mia)

Nu väljer jag

ljuset

som gör livet

levande

härligare


Plocka stjärnor

Om jag kunde plocka en stjärna

en brinnande sol

ett ljus

som värmde dig

alltid

då skulle jag göra det.


Det blixtrar i livmodern


(Teckning: A)

Inom mig

pulserar

kvinnan

längtan

det blixtrar
i livmodern

elektriskt

avvaktande

att få slå ner

i dig


Kokospussar

Jag drar mig tillbaka
för att mysminnas

indiska kokospussar
solrosvandringen
och flätade händer

här var det extra
mysigt.


Det händer och fötter


I min hand, en stund

Vi möttes i närvaron
av livet

kärleken

du gav mig
en evighetsblomma
i bränd ockra

ett minne
jag aldrig glömmer


Jag svävar

-Värför är du svävade?

Svävande
mer frågande
varför
liksom

jag känner mig fängslad i livet.

-Vilket liv?

Jag är en fånge
där alla accepterar och sväljer
vi har fått några timmar av ljus
i en kontext som kallas för en dag
någon har bestämt redan
och det känns inte bra

jobb
arbete
timmar
tid
hus
prylar
språk
pengar
vem har bestämt?

Var det allt vi fick?

En portfölj
en avgränsning
med mått och regler
vad finns utanför portföljen?
En spansk gryta?
Korvar?

-Kära du, vad som finns utanför portföljen
kommer att visa sig
döden är det enda du har säkert.

Jag känner mig lättlurad
det är tid för en revolution!

-Revolution är de dummas
de otåligas lösning
som inte löser något
klaga inte över din lott
visserligen är ni fångar
men du kan vara fri
inte utanför
men i dig.

Nej, vi ska sitta här
gapa och svälja
tack
tack
tack.

-Nej, det gör inte jag
jag sitter här och ler.

Vi borde ha fångkläder
och ett batteri i ryggen.

-Fångkläder och små rum
det fångar ingen själ.

Ibland går jag vilse
själen vill ut
befria mig.

-O kära du, den kommer ut tillsist
men det går inte att skynda livet.

Livet
ett fängelse
i en kropp

själen
ett flipperspel
från kant till kant

generationer
traditioner
lagar
regler
vättar
etiketter
religioner
fan och hans moster
talar om för mig
vad som är rätt och fel

jag är en liten
naiv människa
ett mål
i din fruktan
din morgonrutin

om jag inte passar formen
då måste jag strykas
så att kostymen inte blir skrynklig
de måste veta vem jag är
vad allt heter

-Hmm, nej.

Jag tar mig rätten att tänka
döm mig inte för det
jag är en Mia.

-Dömer, det gör vi alla
lite självdistans
och lite laidback attityd
är något jag rekommenderar
du har en fin lott.

Jag håller med
självdistans är bra
då jaget är en uppfinning.

-Du är perfekt
och har en fin hund.

Tack
fina ord
antar jag.

-Du har allt det viktiga i livet ogjort.

Allt det viktiga?
Vem är du?

-Jag är Gud.

Jaha
jag är sekunderna
som tickar

just nu.


Kärlek

Mellan djupen syns horisonten
där kan du dansa och fira din dag
du kommer inte att falla

jag vill bara se och applådera.


En illusion senare

Jag är inte din
någonting

jag är hundradelar
som tickar

ett villkor
med ett namn

det är allt
det var allt

just nu


Via kontrollpanelen, mina systrar

När jag kliver upp på saker
känner jag mig som en warrior
som en riktig gladiator

när jag har kämpat mig upp
känner jag mig som en mästare
och ibland händer det
med fötterna mot skyn

när jag har bestigit ett berg
blir jag prins Siddhartas syster
helt ovärderlig

där stod jag
naken med hörlurar
och mixade jordens basrytm

via kontrollpanelen
styrde jag upp situationen
och vände jorden mot solen

Känslan är magisk

nästintill kosmisk …


Jag är

Jag är människa
ett liv
en ocean

en rörelse
ett vingslag
för universum

Jag är ett rum
en passage
för himlen

för andetagen
expansionen
möjligheten

för ett liv

jag är relativ
luften
vi alla andas

därför

är jag


Ingenting

Jag blir så trött, så trött

Jag blir så trött, så trött

Några ord

det behövdes inget mer

de sa allt

och ingenting


Boogie nights & bröst

Mia Bergqvist

The milkyway, Illustration: Mia Bergqvist

Boogie Nights

Huden smakade sjuttiotal
på magen dansade jag
med dina fantasier

en gång till

en gång till

viskade illusionen
och kastade ett mynt
i naveln

läpparna pulserade
saturday night fever
med en smak av honung

dagen efter
med Boogie nights på repeat
och ena handen i honungsburken
förstod jag

att livet som singel
skulle bli riktigt festligt!


Det är något med livet

Det är något med vatten
som gör mig stilla
något med ytan
som gör mig synlig

det är något med varm sand
som gör mig mysig
något med stenarna
som gör mig trygg

det är något med solkatter
som gör mig leksugen
något med vinden
som får mig att sväva

det är något med småfåglar
något som minner om farfar
som får mig att lyssna

det är något med livet
som gör mig levande


Cirkelkalorier

Dina händer
över min kropp
din mage
mot min
blå ögon
ord som kändes
alla skratt

mina fingrar
runt ditt
kommer du ihåg?

ögonmöten
mikronära kramar
stillbildspussar
och alla cirkelkalorier

din sockerfix
var mitt hjärta
en dyrbar kakmix

våra ordserier
dina fantasier
mina drömmar
sanningen
om sanningen
att det inte finns någon

om jag ändå…

om jag ändå hade lyssnat


Rädslor

Det går inte
hur skulle det se ut
eller går det

ett slags valv
eller en liten grotta
skulle fungera

en dörr i sten
och ett jättelås
behövs förstås

och sen

det viktigaste av allt
en nyckel av rikedom
som är bara min

min min min

där inne
skulle den bevaras
i oändligheternas

oändligheter

men hur …

hur fångar man kärleken?


Tuttar & bång – limerick

En vacker kvinna utan rötter
med bröst stora som kokosnötter
gick hon sin sista rond
mot gubben i stånd
kvar blev endast ett par leriga fötter


Understunder

Under täcket
följer jag drömmen

hand i hand

här vågar jag älska
igen och igen

här är världen vacker
här stannar jag

en stund till


Alltid vacker

Klipp mina trådar
låt mig flyga högt

vinden visar vägen

här finns kärleken
i varje hundradel

här är den alltid

vacker


Muffintop

När du säger jag
blir världen liten
och konsumtecknet en lögn

oändlig in your dreams

När du säger jag
krymper mina byxor
och midjan blir en muffintop

inte ett dugg sexigt

När du säger jag
ser jag växthus
fyllda med människor

lyckliga på sobril

När du säger jag
stannar ändtarmen
och toaletten avskaffas

ett minne blott

När du säger jag
blir det bara en till
kossa i hagen

skitdumt


Naken

Sädesledare
äggledare
trånga gången
ut i världen
via skötet
in i famnen

omelett

ett foto senare
min lilla mage
mot din
naken och sårbar

precis som nu


Sugarpop

Vid horisonten dansar vita segel
till vindens musik
över det sköna havet

när vågorna möter tårna
kittlas det som sockerdrickan
i våra kärlekshjärtan

jag andas
kroppen vilar
och livet ler

This is for real!

Här vill jag stanna
en stund till


Harmoni


(Bild: Mia Bergqvist – Koh Lanta 03/2008)


Snablars!

Det regnar ute, det är kallt
små figurer nyser överallt

tänk om alla frusna själar
kunde värma sig med en snabel
hålla hårt och bara skratta

inga fler tårar vi ber
för delad glädje värme ger


Pussar och kramar

Ett leende, ett skratt
höll oss vid liv

när allt tystnade
hördes bara en längtan

28/03-2008 Koh Lanta


Follow

Get every new post delivered to your Inbox.